Efter "aluminiumrörsskandalen" där Bonnier satsade stenhårt på en hänsynslös kampanj mot Sverigedemokraterna (SD), som till slut skulle slå tillbaka, fick Erik Almqvist avgå och säga upp sin plats i Riksdagen. Redan då var SD öppna och tydliga med att Almqvist skulle få leda partiets externa mediasatsning. Det som så småningom skulle bli webbtidningen Samtiden. Ett faktum som SD aldrig dolt för media.
Trots att alla visste att Almqvist skulle få en roll att spela i det hela, så låtsas nu medierna vara förvånade och överraskade över att Almqvist är med och har en avgörande roll inom webbtidningen. Almqvist har tillhört ledarredaktionen, skrivit många inlägg under pseudonym, och även haft sista ordet vad gäller publiceringar.
Almqvists krönikor har av många tolkats för att vara väldigt Putin-vänliga. Något som inte borde förvåna då han bor i Budapest och får en helt annan perspektiv på saker och ting, än i den lilla åsiktskorridoren som svensk PK-media tillåter, i synnerhet vad gäller utrikespolitiken.
Jag skulle inte beskriva Almqvists krönikor som Putin-vänliga. Snarare neutrala och realistiska. Men det är precis här skon klämmer för etablissemanget, och sina internationella härskare. Almqvist bedrev opinion mot den NATO-vänliga etablissemanget, på en sida som många SD-anhängare läste. En växande skara väljare som blir allt mer kritisk till svensk medias extremt ensidiga rapportering vad gäller Rysslandsfrågor.
Med den här utgångspunkten kan vi förstå varför BonniersCorp tycker det är jobbigt med en partiknuten tidning som bryter mönstret i opinionsbildningen vad gäller utrikespolitiken. NATO-vänliga BonniersCorp fick då i uppdrag att försöka angripa Samtiden på något sätt.
Och så vims händer det! Under valåret lyfte TV4 fram en skattemiss från 2013, där bristen på kommunikationen mellan skattekonsulten och bolaget, som Martin Kinnunen då hade hand om, med hjälp av kassören Per Björklund. Ja, då hände det inte mycket. Det är först nu som man satte igång en förundersökning för att se om det skulle kunna väcka åtal mot dem båda för grovt skattebrott.
Först på bollen var knappast förvånande, BonniersCorp, via TV4. Åklagaren har inget case. Utifrån de uppgifter som kommit fram hittills kan det knappast bli åtal. Men det hela har skapat tillräckligt med rabalder för att Bonnier nu via DN ska komma ut och försöka utföra en attack mot SD, och Almqvist i synnerhet.
Jag hoppas att SD, efter att anklagelserna mot Kinnunen och Björklund läggs ner på grund av brist på bevis, ser till att göra Almqvist till chefredaktör för Samtiden. Då har deras webbtidning en mycket ljus framtid att se fram emot.
Sverige. Jag vill först och främst gratulera de 781 195 tappra själar (OBS! Endast preliminära siffror!), som såg igenom LO:s, Bonniers, Aschbergs, Mona Sahlins, EXPO:s, Public Services, Stefan Löfvens med fleras, smutsiga propagandakrig mot SD. Ni ska alla självklart ha eloge för att inte låta er styras av de som konstant ljugit för er. Ni valde alla att gå er egen väg. Ni ifrågasatte inte bara det politiska etablissemanget, och det mediala etablissemanget, men även den falska så kallade "expertisen" som i varje val presenteras för er. Ni valde eran instinkt, och ni valde vad ni kunde se med era egna ögon.
SD förde också en mycket bra politisk kampanj, trots all smutskastning kämpade de på. Det är också skönt att se att SD inte lät Bonniers, LO, eller Public Service dominera problemformuleringen. Och att deras smutsiga skampanjande, lögner och till och med jäv också avslöjades. För första gången röt ett parti ifrån. De Borgerliga partierna har alltid haft för vana att backa och försöka värja sig när de RödGröna journalisterna gått till angrepp, under varje valrörelse. För första gången fanns ett parti med, som faktiskt valde att själv gå till attack mot media och etablissemanget. Detta var inte etablissemanget van vid. För första gången stod det en debattör inför ett Riksdagsval, och ifrågasatte den "rapporten" som Bonniers, eller LO, eller Public Service viftade med. För första gången blev journalisterna ställda. Deras enda val var då att via kriminella metoder försöka sänka partiets anseende, via karaktärsmord av enskilda kandidater, och till och med partiledaren.
Men trots att jag gladde mig över de 13% som sa ifrån denna vänsterextrema mediadiktatur. Så insåg jag också hur illa det hela ligger till. Titta noga på valresultatet ovan.
För första gången så blev faktiskt svenska folket tillfrågade ifall de ville ha mångkultur, massinvandring och globalisering. Och det blev faktiskt ett rungande JA. 87% vill ha detta.
Men det är så klart inte det absolut värsta. Det absolut värsta är att Sossarna med Bilderbergaren, Stefan Löfven, tagit över som Statsminister. Precis som väntat har han redan garanterat MP en plats i regeringen. Detta förstod vi sedan sommaren 2013, då han varit på Bilderberg. Ty den första artikeln han publicerade efter att ha varit på just Bilderberg, var via Aftonbladet (LO) och handlade om klimatalarmism (Agenda 21). Läste man mellan raderna, så förstod man direkt varför Löfven redan då var redo att släppa in Miljöpartiet in i regeringen. Och svaret är att svensk industri skall krossas! Löfven har talat om vilka uppoffringar Sverige måste göra för att anpassa sig till de önskemål som Romklubben har. En total avindustrialisering av Sverige. Och Miljöpartiet kommer att hjälpa Sossarna genomföra denna stora svek mot Sverige. Arbetslösheten bland arbetare kommer bara att öka. De produktiva industrijobben kommer att försvinna till följd av de orimliga miljöregleringar som komma skall.
Kvar blir de service jobben i storstäderna. Medan att bruksorter och landsbygden dör sotdöden till följd av den nya regeringens skattehöjningar på bensin och införande av köttskatt. Sverige kommer då att bli helt beroende av EU för sin försörjning. Allt fler människor kommer att trängas in i storstäderna, samtidigt som bostadsbubblan fortsätter att blåsas upp.
Av naturliga skäl, så släpps inte Vänsterpartiet in i den nya regeringen. Jag tror faktiskt inte att Jonas Sjöstedt är så ledsen som han verkar. Detta lär han ha förstått åtminstone sedan i vintras, då Anders Lindberg (Aftonbladet) och några fler LO-anknutna journalister och proffstyckare, öppet på Twitter diskuterade ifall det kanske var bäst om V fick bedriva opposition från vänster, så inte väljare skulle gå åt "fel" håll.
Just nu pågår det inre stridigheter inom Folkpartiet. Men jag är nästan säker på att det kommer att landa i att FP hoppar in i en regering med MP och S. Vi får se om detta stämmer. I så fall finns risken att vi även får en än mer familjefientlig profil för regeringen, med allt vad det innebär (Birgitta Ohlssons krig mot hemmafrun).
Det absolut värsta av allt, är att vi alla vet att Sossarna kommer att höja skattetrycket, betydligt mer än vad de lovade under valrörelsen. Så blev det för 20 år sedan, när de vann valet 1994. Och så kommer det även att bli den här gången 2014. Hushållens skuldsättning, som idag redan ligger på 164%, kommer att höjas rejält. Till 200% och kanske än högre! Riksbanken kommer att behålla de extremt låga räntorna, och kanske till och med gå ner på negativa räntor. Allt för att desperat få upp konsumtionen. Detta, samtidigt som produktionen och tillväxten helt stannar av. Man kommer att straffa de som försöker spara, och göra det enklare för folk att skuldsätta sig.
Och lägg märke till att jag fortfarande inte ens har börjat nämna den garanterade massinvandringen som kommer då MP får sitta i en regering tillsammans med FP. Glöm inte heller den där häxan, Carin Jämtin (S), som under valnatten garanterade svenska folket en "ÖKAD FLYKTINGINVANDRING". Med dessa utökade utgifter, och sossarnas kraftiga skattehöjningar, som leder till färre jobb inom den produktiva privata sektorn, som i sin tur leder till betydligt färre intäkter. Ja, då förstår ni att detta är ett recept för Sveriges totala kollaps.
Det är frågan om Sverige ens klarar av en hel mandatperiod med S-FP-MP i regeringen under Stefan Löfven. Enligt Cornucopias läsare skulle Sverige kollapsa år 2016. Jag vet inte hur länge (Sveriges de facto Statsminister) Riksbankschefen, Stefan Ingves, hade tänkt blåsa upp den här bubblan. Men den kan spräcka lite när som helst. Antingen under denna mandatperiod (2014-2018) eller nästa (2018-2022). Och då kommer Sverige definitivt att kollapsa!
Det jag försöker säga är att Sverige klarar inte av 8 år med Löfven! Och det är frågan om Sverige ens klarar av 4 år med Löfven! Kom även ihåg att Sverige har redan sagt upp sin nationella självständighet i och med Lissabonfördraget. I värsta fall, skulle EU faktiskt kunna ta över och omyndigförklara Sverige. Precis som man gjort i Grekland och Italien. Det här kan faktiskt hända här i Sverige på riktigt!
Så alla ni som talar om valet 2018... Vet ni vad, jag är faktiskt inte så säker på att det blir ett val år 2018. Med den politiska och sociala kaos som Sverige vid det laget ska ha försatt sig i under Löfvens regering, så är det frågan om inte fria och demokratiska val avskaffats helt vid det laget... EU kommer att ta över. Och år 2020, kommer de att vara redo att sätta in militären om inte svenska folket går med på detta.
Den enda chansen vi har kvar nu är att tvinga fram ett nyval. Detta skulle göras genom att sänka Löfvens budget. Jag kan faktiskt tänka mig gå och rösta mitt i vinter om det så krävs. Nu handlar det faktiskt om att rädda det som räddas kan, nu när det verkligen börjar brinna i knutarna! Det gäller att till varje pris sätta käppar i hjulet för Löfvens politik, och till slut tvinga fram ett nyval. Ett nyval, skulle ge svenska folket en sista chans till att försöka påverka sin framtid. Och förmodligen kanske tom sätta upp nya spelregler, och sätta ännu hårdare press på den svenska förrädiska eliten!
Annars får sista man ta flaggan. Ty för första gången i mitt liv har jag faktiskt börjat fundera på ifall jag kanske ändå ska lämna mitt kära Sverige.
Jag har tidigare skrivit om att Bonnier ligger bakom Feministiskt Initiativ (FI) på många sätt. Dels använder de det enorma mediala propagandamaskineriet under sig för att stödja FI, men de har även aktivt varit med och donerat pengar till partiet. De är till och med de som donerat överlägset mest pengar till partiet, trots att många kändisar även varit med och donerat pengar till FI.
FI verkar i mångt och mycket numera vara Bonniers egna experiment. Och de går långt för att försvara partiet från berättigad kritik. För några veckor sedan kom det en jätteskandal, lagom till Almedalsveckan, då Unga Feminister (UF), FI:s ungdomsförbund, varit med och näthatat en ung förvirrad man till döds. Gudrun Schyman, partiledaren för Bonniers FI, fick dock inga frågor från media om detta, trots att hon figurerat länge och vid flera tillfällen i medier under årets stora politikervecka i Visby.
Senaste får vi läsa hur den Bonniersägda kvällsblaskan Expressen lägger till en brasklapp som för att varna läsarna om en gammal artikel. Detta gällde en artikel från 2003, där Riksdagen fick genomföra en LEX Schyman, då man omyndigförklarade Gudrun Schyman, som idag är partiledare för FI, och aspirerar till att åter få komma in i Riksdagen och få bestämma över skattebetalarnas pengar.
På senare tid blev denna artikeln återigen aktuell. Då bestämde sig Bonniersmaffian för att lägga på en brasklapp i sin gamla artikel där man tydligt försöker påpeka för läsarna om att det är en gammal artikel, som om det alltså inte skulle vara aktuell.
"Observera att den här artikeln är publicerad år 2003. Nu sprids den i sociala medier."
Bonnierstidningen Expressen ser sig tvungen att försöka förtränga sin gamla artikell, trots att den i allra högsta grad är aktuell, då Schymans politik är en vandrande ekonomisk katastrof, och hotar numera med att åter ta sig in i Riksdagen.
Men det är inte bara genom propaganda, kampanjande och kraftig finansiering, som Bonniers-klanen stödjer FI. De har nämligen familjemedlemmar som själva är aktiva inom själva partiet (minst en). Anna Rantala Bonnier är ett av FI:s toppnamn i partiets Stockholms distrikt. Och hon ställer upp som nummer 7 på FI:s lista i Stockholms landstingsval.(och även Stockholmsstad).
Anna Rantala Bonnier är dotter till Åke Bonnier från Bonnier-klanen. År 2002 rankades hon som Sveriges tredje rikaste ungdom vid blott 18 år. Redan 2006 blev hon medlem i FI. Men det var inte för ens förra året som hon blev en aktiv medlem. (Kanske var det då som Bonniers-klanen valde att satsa, och varför inte låta dottern ge sig in i en politisk karriär).
Bonnier-klanen verkar behandla FI som en pappa som köper en häst åt sin dotter. Skadas hästen, kanske dottern blir ledsen. Så det gäller att skydda hästen, trots att den kanske är efterbliven, och borde avlivas. Det är liksom dotterns hobby. Och hon ska minsann få leka maktmänniska med Sverige och dess skattebetalare.
Även om opinionsmätningar visade att det Bonnierfinansierade politiska partiet, Feministiskt Initiativ (FI), skulle kunna ta plats i EU-parlamentet. Så hoppades man på att Bradly-effekten skulle slå in, och visa att FI tappade och inte skulle komma in i EU-parlamentet. Tyvärr blev det en stor skam för Sverige och en skamfläck över svensk politisk historia.
Sverige har skickat hysteriska feminister till Bryssel för att representera Sverige i EU. Ja, det är knappt man kan tro det. Junilistan (JL) hade åtminstone en hel del vettigt att säga om Euron och var EU-kritiska. Sen hade Piratpartiet (PP) också en del vettigt att säga, även om de kanske inte var lika bra som JL och inte var särskilt EU-kritiska.
Men nu har man skickat ett extremt EU-vänligt parti, som dessutom bär med sig en mycket obehaglig, familjefientligt budskap, som självklart kommer att välkomnas med öppna armar. Vilken grupp SD ska ingå i, är ett ständigt återkommande fråga från MSM. Men vi får aldrig höra om vilken grupp FI kommer att hamna i.
Det visar sig att FI nämner endast två partigrupper. De Gröna och kommunisterna. De passar faktiskt in i båda. Men jag tror att Gudrun Schyman kanske vill distansera sig från sitt förflutna och välja den Gröna gruppen. Dessutom festade MP och FI ihop sent under natten. Det kan kanske vara ett ledtråd.
Men det är ändå imponerande. FI har hittills inte presenterat någon som helst ekonomisk politik! De har en massa "fina" familjefientliga förslag. Men det framgår ingenstans hur de ska finansiera tramset. Det är högst anmärkningsvärt, att i ett land som Sverige, år 2014, att folk kan lägga sin röst på det här galna partiet.
Jag kan inte se det här som något annat än en mäktig styrkedemonstration ifrån etablissemanget, och i synnerhet Bonnierklanen. De har spänt sina muskler, och efter bara några veckor av propaganda, lyckats få de hopplöst hjärntvättade svenska folket att rösta på ett parti utan någon som helst ekonomisk politik in i EU-parlamentet!
Jag visste att många svenskar var dumma i huvudet och indirekt under någon form av Mind Control. Men att det kunde gå så illa, att folk röstar på ett parti som inte ens presenterar någon slags finansiering, över huvud taget. Det har väl aldrig hänt förut. Jag menar, kommunisterna har ju alltid kommit med märkliga förslag. Och även om deras sifferexercis varit allt annat än realistiska, så hade de åtminstone försökt presentera någon form av dokument, som de kallade för in budget. FI har ALDRIG gjort detta. Och folk i Sverige har alltså röstat in det här partiet.
Jo, jag vet att valdeltagandet är extremt lågt i EU-val i Sverige. Knappt varannan svensk röstade i det här valet. Och att man inte tar EU-valet på allvar. Men ändå. Jag kunde ta att man röstade in JL, och även PP. Men inte FI.
Detta om något är ett bevis på att Bonnier kan fortfarande manipulera en del av befolkningen. Vilket visar hur mycket makt de egentligen har. Och Bonnier döljer inte heller hur de ser på valresultatet.
Efter samtliga 8 mätningar från de olika mätningsinstitut som släpps varje månad, slutade aprilmånad som följer:
S 33,4%
M 23,5%
MP 9,8%
SD 9,2%
V 8%
FP 6,2%
C 4%
KD 3,5%
Övr. 2,4%
Kommentar:
Gudrun Schyman (FI).
Nu märks det att gruppen Övriga växer sig starkt, mycket likt förra EU-valet. Faktum är att det faktiskt handlar om de Bonniers understödda feminister inom Feministiskt Initiativ (FI) som innehar lejonparten av den gruppen.
Vi bör även komma ihåg att svenska väljare beter sig annorlunda i EU-val, än i Riksdagsval. Så siffrorna ovan kan inte jämföras med siffrorna som kommer att dyka upp på söndag. Men jag är faktiskt beredd att lägga en slant på att FI faktiskt tar sig in i EU-parlamentet.
Svenska väljare har en tendens att inte bry sig om EU-valet. Normalt sätt, har valdeltagandet legat på omkring 1/3. Förra valet var det dock exceptionellt högt. 2009 var uppe på klart över 4 av 10. Medierna hade satsat rejält för att få folk att rösta. I och med att det är Supervalår, så tror jag att valdeltagandet kan öka ytterligare just i år. Jag tror att drygt häften av de röstberättigade kommer att gå och rösta i EU-valet på söndag.
De senaste EU-valen har det alltid funnits en wildcard i EU-valen. Som fyllt upp någon typ av missnöje. 2004 blev det Junilisten (JL) som red på segervågen av ett starkt NEJ till Euron. De åkte ur EU-parlamentet 2009. Jag tror att de lär inte ha mycket att hämta i valet i år. Kanske någon procent. I övrigt har man knappt sett något av dem.
2009 red Piratpartiet (PP) på missnöjet över FRA, IPred, ACTA mm. Och inte minst TPB-rättegången. Nu har det fått det tufft. Men jag tror faktiskt att de till skilnad från JL, kommer att få hålla sig kvar i EU-parlamentet. Men de kommer inte att bli lika stora som i förra valet.
I år verkar FI faktiskt kunna ta sig in i EU-parlamentet. Vilket så klart vore bedrövligt. Men jag kan berätta, att jag känner och har träffat många som redan förtidsröstat på FI. Ja, jag tror faktiskt att de mycket väl kan knipa en plats. På sätt och vis förtjänar vi den typen representanter. Hur som helst, så är det så att MSM håller på att hypa dem, något enormt. Jag vill rekommendera vad Lars Agerstig hade att säga om detta. Inte nog med att väljare "straffar" sina egna partier, de har en tendens att stödja partier som media bara slänger på dem.
Jag tror att SD kommer in. Men förvänta er inte att det kommer att motsvara opinionsmätningarna! Jag säger det, så att folk inte ska bli besvikna. I Kyrkovalet, blev många besvikna, trots att SD, lyckades dubbla sina mandat. Jag tror att SD lär hamna på omkring 6-7% i EU-valet. Allt över det, bör vi se som ett bonus. I förra EU-valet fick SD knappt 3,3% av rösterna. Jag tror att SD kan dubbla det. Så någonstans kring 6-7% blir rimligt. Vi bör komma ihåg att SD:s väljare är de mest kritiska till Sveriges EU-medlemskap. Och jag har hittills inte träffat någon SD-anhängare som tänker rösta i EU-valet. Så EU-negativa är dom. De vill inte legitimera EU genom en röst. Så, som sagt, bli inte besvikna om SD:s resultat på söndag inte motsvarar opinionsmätningarna.
Sen är det så att det är mycket konkurrens. Det är många partier som slåss om väljarna. Men om SD, FI och PP lyckas alla knipa var sitt mandat. Har vi 17 mandat kvar för 7-klövern. Jag tror att risken finns för att någon inom 7-klövern rent av trillar ut ur EU-parlamentet. Det hände KD på 90-talet, och det kan hända igen. Lars Adaktusson är i första hand journalist. Och det känns märkligt när KD "hyr in" PR-kandidater, som har i stort sätt 0 (noll) förankring till väljarna. Lars Adaktusson Kristdemokrat? Hah!
Helt-upp-åt-väggarna-galna familjefientliga feminister, med stark ekonomisk stöd från Bonniersmaffian, Feministiskt Initiativ (FI), planerar att försöka sabotera SD:s dag i Almedalen den kommande sommaren. Exakt vid samma tidpunkt för Jimmie Åkessons tal, tänker Bonniers-feministerna festa loss med usel musik för att försöka dra uppmärksamhet ifrån SD.
De har för avsikt att profilera sig som en tydlig familjefientlig, svenskfientlig alternativ. Och vill fram för allt markera att de är SD:s absoluta motpol.
Förutom att Bonniersmaffian och diverse kändisar stödjer de subversiva feministerna inom FI. Så ska även internationellt kända svenska (Illuministisk) musikartister spela in musik för att stödja FI under den kommande valrörelsen.
Gudrun Schyman (FI) får stålar från Bonniersmaffian.
Subversiva Feministiskt Initiativ (FI), ledd av den gamla kommunistiska revolutionären Gudrun Schyman, har öppnat för frivilliga donationer från sina finansiärer inför den kommande valrörelsen. Partiet redovisar alla som donerat över 20 000 kr offentligt på deras hemsida.
För utom kändisarna Özz Nujen och Benny Andersson, så utmärker sig Bonniersklanens: Kristina Gustavsson Bonnier. Från Bonniersmaffian får FI dubbelt så mycket pengar än från de enskilda kändisarna.
Så nu borde det ändå stå svart på vitt varför den svenska eliten så villigt vill finansiera subversiva feminister ledda av en galen gammal kommunist. Och feminister bör verkligen sluta betrakta sig själva som någon slags opposition, när de väl är en betydande del av etablissemanget.
Det är valår, och det märks. Media har helt plötsligt börjat prata försvarspolitik, som folk säkert har märkt. Public Service bjuder in till diskussion då regeringen valt att höja satsningarna till försvaret. Då bjöd de in en gammal moderat och så fredsaktivist från Svenska Freds för att diskutera ämnet. Inte någonstans nämnde man SD:s linje i frågan, något som skulle ha varit relevant med tanke på att de i samtliga budget sedan de kommit in i Riksdagen begärt större medel till försvaret. Detta förklarar Kent Ekeroth (SD) i videon nedan.
Men det mest intressanta kommer på slutet av videon där vi får ta del av mejlkorrespondens mellan SD:s Joakim Larsson och Mikael Jansson, som är SD:s försvarspolitiske talesperson, och DN:s Ewa Stenberg.
Ewa Stenberg har de senaste dagarna publicerat flera artiklar i DN åt Bonniers om försvarspolitiken. Bland annat redogör hon för 6 av de 8 Riksdagspartiernas syn på försvaret.
"S, FP och KD har varit hökarna och MP, C och M duvorna."
Det är till att börja med högst oprofessionellt av Ewa Stenberg att inte redogöra för ställningstagandet av samtliga partier under ett valår! Väljarna har rätt att få veta vart samtliga partier står i frågan under ett valår, så att de ska kunna göra ett välinformerad beslut när det väl blir val!
Jansson och Larsson gör därmed helt rätt i att mejla henne och konfrontera henne om varför hon undanhåller SD:s syn på försvarspolitiken, nu när det väl är valår. Svaret de får är egentligen häpnadsväckande. Men det kanske säger en del om Booniers och övriga MSM:s taktik inför valrörelsen i år.
"Min analys är att SD inte haft något inflytande alls över diskussionen i Försvarsberedningen. Ingen vill göra upp med SD, därför nämner jag er inte. Jag nämnde inte Vänsterpartiet heller, trots att V nog har större möjligheter att få inflytande än er."
Det är alltså så Ewa Stenberg, och förmodligen även Bonniers och övriga inom MSM i Sverige, tänker agera. Nu ska de alltså endast redogöra för de partier som de själva anser kommer att få "inflytande" och få regera under den kommande mandatperioden. Detta är så klart helt orimligt. Men samtidigt inte helt oväntat. Nu vet vi att etablissemanget tänker spela på massornas ignorans under valrörelsen.
Ewa Stenberg får svar på tal då Joakim Larsson svarar på hennes ursäkt att inte ta med SD i sin artikel om försvarspolitiken. Och han skriver utmärkt som ni kan se i Kent Ekeroths video nedan.
Första månaden år 2014 är inte ens klar i ankdammen Sverige. Men det mesta man läser är häpnadsväckande. Jag känner just nu bara för att skriva av mig lite. Jag hävdar att Sverige sedan åtminstone 80-90 år har varit ett fängelse. Idag är det ett fängelse fylld med galna dårar. Det är ett vansinnes experiment. Och utifrån denna ofärdsstat, plockar eliter fram sina främsta galningar för att styra internationellt. (Margot Wallström, Birgitta Ohlsson, Cecilia Malmström, för att ge några exempel).
Progressivismens progressivism. Jag minns fortfarande hur SvD slog upp med stora rubriker då Cameron var på besök i Sverige, "Välkommen till Sverige, landet där Staten gör människan fri" (eller något i den stilen). Ja Sverige har ett mycket gott anseende bland globalister. Inom jesuit-kontrollerade Legatum Institute, hamnar Sverige (och de nordiska länderna) på topp när det gäller rankningen av "världens lyckligaste folk". Vilket självklart är sk*tsnack. Alla som varit utomlands brukar kunna konstatera detta faktum. Men utgångspunkten för de elitistiska eliten, är inte att människor ska få vara fria och äga sin frihet, utan att det är någon annan, en institution, en byråkrati, en Stat, som gör dem fria och lyckliga. Detta är egentligen en falsk bild av frihet. Det är i själva verket ett fängelse, som jag tidigare nämnt.
Författaren, Michael Booth, som är aktuell med sin nya bok Scandinavian Miracle. Han beskriver Sverige klockrent i en artikel i engelska, The Guardian.
"Sverige har kunnat blomstra ekonomiskt tack vare sin särskilda variant av modernism, som tyglar friheten, undertrycker oliktänkande i samförståndets namn och som verkar fast besluten att bryta banden mellan hustru och make, barn och föräldrar. Man kan se det som ett nordiskt Kina".
Med dessa ord, lyckas Booth sammanfatta dagens Sverige på det absolut klaraste sättet. Sverige är idag familjefientlig, åsiktsförtryckande och kanske fram för allt, frihetsfientlig.
Public Service via SVT tar upp Booths artikel i en kort notis. Där är dock Statlig media noga med att lyfta fram kritiska anonyma kommentatorer (som de i vanliga fall brukar avsky och stämpla som näthatare). Anledningen de lyfte fram vissa av dem, var så klart för att de var kritiska mot Booths beskrivning av Sverige. Public Service förnekar sig aldrig.
Sluta med propagandan!
För att ge fog för att det som Booth säger är sanning, så vill jag plocka fram Exhibit A. Marika Formgren. Sveriges kanske enda ledarskribent som ens kan komma i närheten av att kunna uppfattas som konservativ på riktigt.
Innan året 2013 tog slut, skrev hon ett uppmärksammad blogginlägg, där hon gick till attack mot Bonniers skampanj mot oliktänkande. Efter att ha publicerat den artikeln förstod hon att hon inte skulle få jobba kvar som ledarskribent. På sin blogg förklarar hon nu, förvisso att hon inte fick sparken, men att hon självmant valde att avgå, detta då det var väldigt lågt i tak vad gäller debattklimatet i Sverige. I en längre artikel som idag publicerades i Axess förklarar hon:
"Jag har själv kallats in till och fått veta att jag har "skrivförbud vad gäller integration, invandring, feminism, jämställdhet och familjefrågor", eftersom jag inte "ligger i den liberala mittfåran". När åsikter som avviker från den statliga normbildningen leder till att ens försörjningmöjligheter hotas har man två val: att anpassa sig eller protestera mot en kastrerad tankefrihet."
Så vackert sagt, men samtidigt så oerhört smärtsamt. Att detta ska få pågå i mitt älskade Sverige. Marika Formgren är långt ifrån första fallet som så uppenbart belyser åsiktsförtrycket i Sverige. Eller måste jag påminna om Ingrid Carlqvist? Så här skrev hon efter att ha fått sparken som chefredaktör för Villaliv år 2009, efter ett uppmärksammat blogginlägg, där hon skrivit kritiskt om rättssäkerheten för pappor i Sverige.
"Kan en journalist förlora jobbet i Sverige på grund av sina åsikter? Svaret är ja."
Det är första raden i artikeln, och det säger egentligen tillräckligt. Men för just Ingrid Carlqvist var det dubbelt upp som gällde. För senare, år 2011, skulle hon skriva kritiskt om islamiseringen av Sverige. Den artikeln skulle innebära att hon senare fick sparken från tidningen Barometern. Så här skrev hon i ett senare blogginlägg om detta.
"Jag har själv, ännu en gång, fått erfara hur totalt förbjudet det är att kritisera islamiseringen som följer i spåren av multikulturalismen. Efter en enda krönika i Barometern (som de förövrigt tyckte var jättebra) fick jag sparken."
Ingrid Carlqvist fick så klart nog. Hon bestämde sig för att starta eget. Kanske Marika och Ingrid kan komma bra överens och göra något tillsammans. De är två svenska journalister av ett sällsynt virke, som vi behöver mer av i Sverige.
Bisnode vs LexBase.
En linje har dragits i sanden. Åtminstone i Sverige. Definitivt under januari år 2014. Detta kanske kan ses som en del av den tyvärr ständigt ökande polarisering som sker i landet. Folk tvingas till slut välja sida.
De flesta har väl hängt med i Bonniers åsiktsförtryckande skampanj mot oliktänkande. Där hade den vänsterextrema Researchgruppen åsiktregistrerat över 6000 politiska dissidenter, i samarbete med Bonniers. Av dessa hade 400 identifierats. Och nyligen fick de ett brev från kreditupplysningsföretaget, Bisnode (som också ägs av Bonniers), där det stod att den Researchgruppen-kontrollerade, Seppuku Media, hade begärt ut kreditupplysningar om dessa 400 identifierade individer.
Inte nog, med dataintrång, olaga åsiktsregistrering och förtal. Nu måste alltså politiska dissidenter även terroriseras, genom att ett nätverk av terrorister med starka förbindelser till våldsamma vänsterextrema bolsjeviker, även får uppgifter om dem via kreditupplysningen. Nu kommer Datainspektionen att titta lite närmare på detta. Återstår att se om det blir något av det.
Men jag lyfter upp detta nu för att det även pågår en annan debatt, mycket likt denna, parallellt till denna, men från en helt annan synvinkel. Och på motsatt sida denna gång finner vi the usual suspects.
LexBase lanserades i veckan. En hemsida som hade samlat uppgifter som redan är tillgängliga för alla som orkar ta sig till tingsrätten för att begära ut dessa uppgifter. Det enda som LexBase gjorde, var att återpublicera information som redan är offentlig och tillgänglig för allmänheten. Det LexBase gör är alltså fullt lagligt. Och om något fel uppstår, så är det inte LexBase fel, utan det svenska rättsväsendets fel, då LexBase endast återpublicerar, det som redan finns tillgängligt via vår rättsväsende.
Trots detta, har i stort sätt hela etablissemanget gått till total attack mot LexBase i ett vansinnesutbrott. Aftonbladet använder ungefär samma argument som, dem som vill lägga locket på för STASI-arkiven, alltså att "oskyldiga kan drabbas". Advokatsamfundets stora häxa, Anne Ramberg, (ni kan läsa mer om henne här) går också hon till attack mot LexBase genom att kalla den för "förskräcklig", "missbrukande av grundlagsrättigheter" och hänvisar till så kallade "etiska regler". (Återigen denna "normbildningen" som Marika Formgren hänvisade till).
En annan som också vill hjälpa till att sänka LexBase är "professorn" Mårten Schultz, som samarbetar mycket nära med Robert Aschberg och hans Researchgrupp. Vilket sammanträffande! Som sagt så har en linje dragits i sanden. Den här gången är det etablissemangets tur att bli upprörda dock.
LexBase har fått utstå hackerattacker, personliga hot och tillslut stängts ner av hostingsidan, Bahnhof. Tydligen så var många kriminella upprörda över detta. Många kriminella invandrare och invandrargäng avslöjades. Invandrares överrepresentation överlag kunde tydligt påpekas. Många vänster människor och vänsterfamiljer kunde också pekas ut. Det var helt enkelt för mycket sanning som kom ut. Och nu handlar det om DÖMDA brottslingar, utifrån uppgifter som redan är tillgängliga för allmänheten enligt offentlighetsprincipen!
Nils Funcke, Sveriges kanske siste kämpe för yttrandefrihet, tillbakavisar just mediernas argument gällande tillgängligheten av dessa känsliga uppgifter.
"Det centrala för mig är att allmänna handlingar ska vara tillgängliga. Det är hur vi använder dem som ska begränsas. Det finns redan lagar som kan användas med fördel som brottsbalken, men även PUL."
Dessa är alltså uppgifter som SKA finnas tillgängliga för allmänheten. Och som jag tidigare nämnt, om något fel finns, så är det inte LexBase, som gjort felet, då de endast återpublicerar det som redan finns! Då är det rimligen det svenska rättsväsendet som borde få sig en (eventuell) anmälan om förtal, alltså INTE LexBase.
Jag är oerhört besviken på Kristoffer Hell, som tydligt nu tagit ställning emot offentlighetsprincipen, yttrandefriheten, och för censur, och till och med för det så kallade "utgivningsbeviset", alltså att bara etablerade medier och vissa med tillåtelse att publicera info, ska få göra det, genom en namninsamling mot LexBase. Kristoffer Hell, vill ju uppenbarligen lägga locket på att kriminella Sossar och invandrare hängs ut. Då man på LexBase kan söka på folk via namn.
LexBase har följt de regler som finns. De har inte brutit mot några lagar. Om felaktigheter finns, så är det tingsrättens fel, LexBase endast återpublicerar uppgifter som redan ska vara tillgängliga för allmänheten enligt offentlighetsprincipen, precis som Nils Funcke påpekat.
Skillnaden är att man nu på kort tid, kan göra ens egna sammanställningar. Som många tidigt kunde påpeka, en kraftig överrepresentation av invandrare, eller att kriminalitet verkar finnas i släkten för en del Sossar och vänsterpartister. Därav reaktionerna, därav etablissemangets skräck, därav smutskastningen, därav hoten, därav hackerattackerna, och därav avstängningen. Kristoffer Hell har valt samma sida som Mårten Schultz, Anne Ramberg, Robert Aschberg, Bonniers, Aftonbladet, och övriga etablissemang. Och "normbildningen" som Marika Formgren pratade om, vann igen. Denna gång med Kristoffer Hells fulla stöd. Värst av allt, kanske Kristoffer Hell, hjälper etablissemanget att helt dribbla bort offentlighetsprincipen.
Avslutningsvis, vill jag jämföra Bisnode-fallet, med LexBase-fallet.
Bisnode-fallet, som är en skandal som heter duga, har fått noll uppmärksamhet i media. Verkligen noll! Detta i sig är en skandal för sig. Människor som aldrig blivit dömda för något, ska både hängas ut och få sina privata uppgifter registrerade hos en våldsbenägen grupp, men det har varken nyhetsvärde, eller är ens problematiskt, enligt de etablerade medierna. Det är locket på som gäller. I deras ögon är dessa dissidenter endast ett gäng "rassar", och därför har de inga rättigheter eller friheter. De har ju begått tankebrott. De har brutit mot Statens "normbildning".
I LexBase-fallet, där faktiska dömda brottslingar ENDAST från de senaste 5 åren, fanns med, blev det helt plötsligt kontroversiellt. Detta trots att LexBase spelade genom spelreglerna. Men här blev det stora rubriker. Här kom upprördheten i ankdammen från etablissemanget.
För många sanningar får inte komma fram. Och de som yttrar sanningar, dom ska inte få ha några rättigheter eller friheter. Dessa ska inte beskyddas utan hängas ut, endast dömda kriminella ska beskyddas.
Bilderbergaren tillika EXPO:iten Stefan Löfven (S).
Många har frågat sig vilka som ligger bakom hackningen in i DISQUS-systemet (för att försöka avslöja anonyma politiska dissidenter), exakt hur det har gått till (om metoden var laglig) och varför just nu(?). Vi kanske inte kan få svar på alla frågor. Jag har valt att avvakta lite, för att se vad Expressen hade för avsikt att med sitt åsiktsregister på politiska dissidenter. Till skillnad från den så kallade "järnrörsskandalen", så valde Bonniers den här gången att rikta sig mot den Sverigevänliga folkrörelsen. Alltså inte bara på SD som parti.
Tidpunkten är intressant. Det har skett en massa läckor/hackningar/dataintrång de senaste månaderna. Många lösenord har läckt ut internationellt, via Adobe, FaceBook och olika mejlkonton. Virus- och malwareproblemen har ökat kraftigt under 2013. Och så har vi fattiga DN, som för pengarnas skull såg sig tvugna att sälja annonsplats till en bok som kan uppfattas som oppositionell, för att den slår fast fakta om massinvandringen till Sverige, och hur det påverkar landet negativt. Annonsen lades ut på en söndag, då nästan ingen köper tidningen.
Vi måste förstå att etablissemanget i Sverige faktiskt kan tåla fler invandringskritiska röster. Bara de inte röstar på SD. Så det viktiga för Bonnier är att SD inte blir ett valbar alternativ för invandringskritiska väljare, hur än extrema 7-klövern må vara. Hela poängen med Bonniers alla kampanjer mot SD är att försöka se till att folk som även är invandringskritiska inte röstar på dem i valet nästa år.
Exakt hur de gick till väga med hackningen, och om de gjort det på ett lagligt sätt, kommer vi nog aldrig att få veta. Däremot har vi koll på vad de själva uppger. Bonniers draken, Expressen, publicerade artiklarna i samarbete med den så kallade Researchgruppen. Ett gäng som tidigare hette AFA Dokument, och kopplingen mellan dem och de våldsbejakande bolsjevikerna inom AFA är ju så klart uppenbar.
De två ledande figurerna inom Researchgruppen är Mathias Wåg och Martin (Anders) Fredriksson. Två kändisar, båda två med kopplingar till AFA så klart. Wåg har vid flera tillfällen visat att han förespråkar våld, på ett sätt som skrämt bort mer mainstream "antirasister". Som sann AFA:it har Fredriksson å sin sida blivit dömd för misshandel vid två tillfällen och suttit häktad för mordbrand bland annat. Så man sitter nog "trygg" om man finns i ett register hos dem.
Fredriksson sitter även i styrelsen för Robert Aschbergs lilla projekt Piscatus AB. Aschberg, som vi vet, är en ledande figur inom EXPO. En annan EXPO:it som också sitter faktiskt som VD för Piscatus AB, är Mikael Ekman. Sen har vi ytterliggare en kändis som sitter i styrelsen för EXPO, och det är ingen mindre än, Bilderbergaren, Mona Sahlin (S). Så vi kan se hur AFA har kopplingar till EXPO, som i sin tur har kopplingar till S. Och den sist nämnda kopplingen är ingen tillfällighet. EXPO är i självaverket en socialdemokratisk underrättelsetjänst. En modern variant på IB-affären är det som pågår idag. Sommaren 2010 så hackades EXPO:s mejl, och där avslöjades EXPO:s regelbundna kontakter och samarbeten med SSU (och socialdemokraterna) inför valet 2010. Så den kopplingen går heller inte att förneka. Oftast gör folk gällande att det är EXPO som styr S. Jag menar att det är precis tvärtom!
Dagens åsiktsregister på nationalister är identisk till IB-affären. 1973 riktade Sossemaffian sig mot kommunisterna, som hotade deras hegemoni i opinionsbildningen. Inte minst LO och fackföreningarn var inblandade i denna underrättelsetjänsts verksamhet. 40 år senare, 2013, riktar Sossemaffian sig mot nationalisterna, som nu hotar hegemonin i opinionsbildningen. Vi bör även ha i åtanke att Aschberg själv är en gammal kommunist. Men han som övriga kommunister har lärt sig sin läxa, att Sossen är härskaren. Kommunisterna var inte ideologiskt problematiska för Sossarna, men de var ett hot mot monopolet. Men sedan 1973 har gränserna mellan sossar och kommunister nästan suddats bort helt. Och Vänsterpartiet agerar i stort sätt som Sossarnas stödparti, så som de alltid gjort, och så som de alltid kommer att göra.
SD är ett betydligt större hot. De är någonting nytt, inte ett litet parti som bröt sig ur moderpartiet så som VPK. Så där IB-affären sågs som dålig, ser man åsiktsregistret på nationella dissidenter som något positivt. Att kunna bekämpa SD och deras anhängare är viktigare än allt annat just nu för Sossemaffian.
Att Bonniers samarbetar öppet med AFA är inget som bör förvåna folk. Niklas Svensson, säga vad man vill, har faktiskt påpekat det här sambandet i en debattpanel från 2009. Där stoppades Svenssons publicering av vänsterextremister som sågs som ett reelt hot, även av polisen. Anledningen var att chefredaktören och kultursidan sympatiserade med, och hade kopplingar till AFA. Vissa av dem hade tydligen även gått med i deras aktioner.
Under hösten höll Fredriksson i föreläsningar, under Aschbergs omsorgsfulla översyn, om hur man skulle kunna hacka sig in på mejl från anonyma politiska dissidenter och oppositionella. Vi får reda på nu att två av Fredrikssons adepter, är de som fick i uppdrag att utföra det senaste arbetet som resulterade i publiceringen hos Bonniers Expressen. De är lundastudenten Carl Tullberg och radikalfeministen My Vingren. Två små blyga saker. De förnekar kopplingen mellan Researchgruppen (som de arbetar för) och AFA. Trots att Researchgruppen tidigare hette AFA Dokument.
Bilderbergaren tillika EXPO:iten Stefan Löfven (S).
Sen har vi ytterliggare en intressant individ som bör nämnas. Enligt mig den absolut viktigaste av dem alla. Och det är, den EXPO-skolade Bilderbergaren, Stefan Löfven (S). Det är vissa aspekter som vi bör komma ihåg när det gäller Stefan Löfven. 2005 valdes han till att bli boss över fackföreningen IF Metall. Han tog över den posten 2006. (Ganska lagom till valet som Reinfeldt så småningom vann). Som ledare för IF Metall har han dock inte gjort sig känd för att vara Reinfeldts främsta kritiker. Nej, måltavlan för hans attacker under hans tal var istället (och oftast) SD. Inför valet 2010, var det faktiskt viktigare för Löfven att bekämpa SD, än att bekämpa Reinfeldt.
"IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven gick i sin förstamajtal i Vårgårda, Trollhättan och Värnersborg till hårt angrepp mot rasistiska tendenser i samhället."
"Sverigedemokraterna är inte vilket parti som helst, utan ett parti som står för något vi aldrig kan acceptera, sa Stefan Löfven."
Löfven har kanske varit den fackpampen som varit mest hängiven av alla till att bekämpa "rasismen". Under hans ledning dumpades rekord mycket av fackmedlemmarnas pengar till att indoktrinera ungdomar mot "rasism". Han har gjort gemensam sak med aktiva kommunister för att "bekämpa SD". Och ja, även EXPO:s ekonomi, fick sig ett räjelt skjuts då Löfven var fackpamp.
Under själva valrörelsen (2010) gick Löfven ut med ett pressmedelande tillsammans med sina nära vän Robert Aschberg för att tala om för folk att de inte skulle rösta på SD.
"IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven och Robert Aschberg, styrelseledamot i Stiftelsen EXPO, har tillsammans skrivit en debattartikel som handlar om Sverigedemokraterna."
"Våra organisationer samarbetar just nu och besöker ett 100-tal gymnasieskolor för att slå hål på främlingsfientliga myter."
Stefan Löfven är en "antirasist" ut i fingerspetsarna. Han tyckte att Statsministerns uttalande om "svenskar mitt i livet" var rasistiskt. Han blev även rekommenderad för att ta över som partiledare för Sossarna av en annan underhuggare för Bonnier, nämligen Peter Wolodarski. Något Löfven i sina egna ord beskrev som "hedrande".
Så vid valet nästa år så är chanserna stora att Sverige får sin första EXPO-skolade, professionella "antirasist", som Statsminister.
Löfven har varit klok och försiktig, till skillnad från Sahlin och Juholt. De två sistnämnda kunde inte ta i SD eller Jimmie Åkesson, ens med tång. Håkan Juholt klarade inte ens av att stå brevid Åkesson. Löfven och Socialdemokraterna har till och med valt att "inte stöta sig mot SD". Som jag ser det, så tror jag att Sossarna och Löfven hoppades på att Åkesson och SD skulle ge sig på Reinfeldt och regeringen istället.
Men i höstens Landsdagar kom Åkesson och SD med ett helt annat besked. Åkesson och SD har för avsikt att "stöta sig och stångas mot Sossarna". Åkesson tänker jaga ner Sossarna och "sno" deras väljare. Och det budskapet kanske var något oväntat. Ett besked som kanske skrämde upp Sossarna.
Att försöka skada SD som parti funkar inte. Men att försöka skada den Sverigevänliga folkrörelsen är nog mycket mer intimiderande. Sossarna och Löfven gav sin underrättelseorgan, EXPO, och Löfvens bästis, Robert Aschberg, klartecknet.
Nu har den verkliga åsiktsfascismens Sverige blivit verklighet. Men det är ändå frågan om vi ens har nått botten än. Det blir nog en kall och mörk vinter för alla frihetsälskande Sverigevänner. Bonniers underhuggare, Thomas Mattsson, lovar att vi inte sett det sista från deras kampanjande mot SD, och alla Sverigevänner.
Folk som säger att Sverige inte är en diktatur har nog missförstått innebörden av förtryck. De förväntar sig att så länge ledaren inte bär uniform och så länge folk kan ha en falsk fasad av valfrihet, bland partier och medier, med mera. Så lever man i ett fritt land. Men nu är det faktiskt ett faktum om att Bonniers sitter just nu med ett åsiktsregister på riktigt! Och visst, vissa bland de etablerade "antirasister" tycker inte att det är okej. Men några större reaktioner har det inte blivit. Expressen har inte tvingats backa. Tvärtom så är Mattsson beredd att stångas tillbaka om han måste. Under tiden ska Aschberg våldsgästa svenska politiska dissidenter. Svenskar ska skrämmas till tystnad. Är inte det förtryck? Om det inte är en diktatur, så är ni förmodligen en av de som skulle glatt gått med på Hitlers eller Stalins kampanjer mot "contra-revolutionärer" eller dylikt.
Detta är Sverige 2013. Vår förtryckare bär ingen uniform. Han härskas av andra. Vårt land styrs av ligor och maffior som har sina egna säkerhetsavdelningar som tydligen inte ens lyder under samma lagar och regler som alla andra. De har sina egna spelregler. Om detta är Sverige 2013, tänk er hur Sverige 2014 blir.
Under gårdagen lyckades Schibsted skapa stor osämja bland SD:s medlemmar genom en ny taktik, ett nytt angreppsmetod, mot partiet som går ut på att söndra och härska i klassisk manér. De två Schibsted ägda tidningsdrakarna Svenska Dagbladet och Aftonbladet synkroniserade en giftig attack mot SD.
Det var efter att en intervju med partiledaren för Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson (SD), publicerades hos Svenska Dagbladet, där han förklarade SD:s positionering gällande regeringsfrågan efter nästa val. Egentligen var det ingen nyhet, då det i stort sätt var samma inställning som de just nu har under denna mandatperiod, bara att SD gärna "sträcker ut en hand" för att kunna förhandla i frågor där SD har potential att komma överens med de andra partierna.
Trots att Åkesson påpekade att SD inte skulle släppa invandringsfrågan, så valde det andra Schibsted ägda tidningen, Aftonbladet, att göra sin egen tolkning av Åkessons uttalande. Där hävdade de att Åkesson skulle släppa invandringsfrågan helt. Vilket så klart inte var sant. Men som vanligt så spelar det ingen roll. Det viktiga är hur de lyckas spinna på det hela. De Schibsted ägda medierna fick sedan även hjälp från Public Service för att basunera desinformationen ytterliggare, något som tillslut fick resultat.
Dessvärre lider en överväldigande majoritet av svenskar (tyvärr även inom den Sverigevänliga folkrörelsen) av något som på engelska kallas för "knee-jerk reaction". Det hande alltså inte ens gått 24 timmar, och Åkesson hade inte ens fått chansen att bemöta lögnerna som pumpades ut från Schibsted och Public Service. Men trots det blev det "strom i sociala medier" och vissa var på väg att riva upp sina medlemskort. Det visar bara på hur mäktig Schibsted är och hur lätt manipulerade även en del Sverigevänner kan vara.
Som tur var kunde Åkesson förklara och förtydliga det hela sent igår via SD-kuriren. SD-anhängare om några borde fatta att Schibsted är lika mycket patologiska lögnare som Public Service och Bonniers. Men det finns tydligen vissa, som inte ens kan vänta några 48 timmar för att få saker och ting på det klara. Uppenbarligen låter de sig föras bakom ljuset och de låter spinndoktorerna hos Schibsted spinna dem så att det blir så snurriga att det blir osämja bland SD-anhängarna. Och den taktiken verkar funka ganska effektivt. Det tar tid innan Åkesson får reda på det, hinner bemöta det och få ut hans replik mot MSM:s spinn.
Schibsted har nu kanske upptäckt ett effektivt vapen som kan orsaka SD mycket skada under valrörelsen. Istället för att kampanja kommer Åkesson och SD tvingas bemöta olika spinndoktorers tolkningar av diverse uttalanden (ur sina sammanhang), och tvingas till att slösa bort tid och energi åt det istället för att bekämpa etablissemanget.
Var säkra på att vi kommer att få fler sånna här giftiga och smutsiga angrepp mot SD ju närmare välrörelsen vi kommer. Det har visat sig vara effektivt och skadligt. Förhoppningsvis har SD:s anhängare nu också lärt sig en läxa, inför valrörelsen. Och är förberedda och även mer kritiska mot MSM.
De synnessjuka luciferianska marxisterna under Bonniers-maffian vill byta ut den svenska flaggan mot den luciferianska regnbågsflaggan. Den här gången är det galningen Johannes Forssberg som vill slå vakt om homosexuell exhibitionism i Ryssland, i ett fullkomligt galet försök att påverka och omvandla ett främmande land till ett bli en lika dekadent och perverterat luciferiansk lyckorike som Södermalm.
Vad vill Bonniers? Detta bör vi fråga oss efter det att DN publicerat artiekln som Inga-Britt Ahlenius skrev, där man pekar ut Stay Behinde-avdelning inom NATO:s Operation Gladio (Klicka på Operation Gladio bland etiketterna nedan. Jag har tidigare skrivit om denna NATO operation) som de ansvariga för Palmemordet.
En mycket spännande teori, men som ändå inte riktigt håller. Ahlenius utgår från att NATO varit emot nedrustning vilket är helt felaktigt. NATO har intressen av att ha ett ökat militärt närvaro i fjärran länder, främst för att driva opiumkrig och liknande otyg. Men för länderna i sig är det nedrustning som gäller. Kolla bara på hur det engelska försvaret har nedrustats, detta trots ökade insatser i fjärran länder. Dessutom hade Olof Palme själv 100% kontroll över Stay Behind-avdelningen och deras grupper i Sverige. TV4 bjöd in en Operation Gladio-kännare som erkände detta i söndags.
Ett återkommande motiv i anklaganden mot USA och väst är just Palmes antimilitaristiska aktivism. Det är viktigt att förstå att just antimilitarism varit en kärnfråga bland socialdemokrater rent historiskt. Detta är ingen anledning att utföra ett mord mot en statsminister. Inte heller närmanden mot Sovjet, som vår vän Kristoffer Hell i artikeln "Därför mördades Palme" verkar tro. För Guds skull Palme var medlem i Bilderberggruppen och följde deras agenda in i det sista! Detta dock med utgångspunkt för en vänsterinriktning. Utgången för denna slutsats är helt beroende av att man ska tro på bedrägeriet som var Kalla Kriget. Alltså att det var två sidor som var rivaliserande mot varandra, när det i själva verket löd under samma elit.
Om Palme nu mördades av själva eliten, eller någon elit-grupp, så lär det snarare handla om en illuministisk ritual om något. Men, själv kan jag inte vara säker. Det kanske rent av var en dubble som blev skjuten år 1986. Kan vi säkert veta att det var just Statsministern som skjöts?
Åsa Linderberg talar om "högerextremister" som trackar
henne på TV4:s morgonprogram, Nyhetsmorgon.
En viss vänsterbloggare som gör sken av att stå emot etablissemanget identifierar sig med samma etablissemang. Det låter märkligt men så är det. Faktumet är att dessa vänsterbloggare är faktiskt en del av etablissemanget, om de nu erkänner det eller ej, är en helt annan fråga.
Jag har redan "hängt ut" den här bloggaren som kontrollerad opposition flera gånger. Men när denne nyligen gjorde ett blogginlägg under rubriken "Järnrörshögern skrämmer till tystnad med hot och kränkningar", så var det så smärtsamt uppenbart hur långt denna vänsterdåra var beredd att gå för att ta ställning för Sveriges vänsterextrema etablissemang. Det skulle inte förvåna mig om den här bloggaren har lite extra "stöd" bakom sig, med tanke på hur många inlägg det blir per dag oftast med väldigt mycket text. Liknande brukar endast dyka upp hos bloggar som består av hela redaktioner. Själv bloggar jag på fritiden, när jag väl hinner.
Bakgrunden handlar om det faktum att Aftonbladets kommunistiska kulturchef Åsa Linderborg drabbats av hatmejl och diversa twitterhot och twitterförolämpningar. Något som vi tydligen ska vara särskillt uppmärksamma för, för att det nu är hon som drabbas av detta. Alla andra som drabbas av vänsterextremisternas hot, eller diversa andra gruppers trakasserier är tydligen inte lika intressanta.
Åsa Linderborg har så klart ett uppdrag med det hela. De senaste hat och hot riktade mot henne ska tydligen kopplas samman med hennes och övriga Aftonbladets patetiska försök att misskreditera alternativa medier. Jag vet inte vem som skickat henne mejl, och om de ens kan kopplas till de alternativa medierna. Det skulle rent teoretiskt kunna vara hon själv som skriver dessa tokerier för att kunna ha lite påhittad material för att kunna skriva lite smutskastande om alternativa medier, eller dess läsare. Men låt oss anta att Linderborg talar sanningen. Jag har egentligen svårt att se varför någon skulle vilja skicka ett mejl till henne, i synnerhet om man ogillar henne. Det verkar helt meningslöst. Och vad gäller twitterförolämpningar, det är väl något som alla får stå ut med där. Det så spelreglerna ser ut. Hon kan väl helt enkelt blockera folk hon inte gillar.
Men jag tror tvärtom att hon är snarare mer intresserad av att få riktiga trakasserier mot henne, än att hon ska behöva hitta på saker själv för att kunna bjudas in till Nyhetsmorgon på TV4 för att kunna anklaga Avpixlats läsare för allt mellan himmel och jord.
Vänsterbloggaren som jag tidigare nämnt, tycker det är beklagligt att en elitistisk journalist ska utsättas för den här typen av verbala hot. Hon ska så klart vara lite mer speciell än oss andra som faktiskt får stå ut med det samma, och om vi är politiskt till höger, så kanske vi till och med förtjänar det. Det är faktiskt rätt så roligt att se hur bloggaren identiferar sig med denna elitistiska journalist. Nu talar vi om en bloggare som gärna vill framstå som en motståndare till eliten. Hehehe.
Inte nog med det så går bloggaren även på hela Åsa Linderborgs retorik helt okritiskt. De som attackerar Linderborg är inte bara kopplade till alternativ media, de är dessutom "nazister". Men där slutar inte dårskapet! Dessa "nazister" följer tydligen ett mönster enligt bloggaren. Han jämför dessa hatare via internet (som med största förmodan är bara troll) med nazisternas brunskjortor, á la Henrik Arnstad. Med denna koppling bifogar man dessutom en längre text om Naziväldets uppkomst. Återigen, försöker bloggaren som vid många andra tillfällen stämpla SD och alternativa medier som ifrågasätter den svenska elitens status quo i flera viktiga frågor för fascister.
Det kan inte bli mer uppenbart att alla dessa vänsterbloggare, som dessutom aldrig plockas bort av Twingly när de bestämmer sig för att censurera, är alla kontrollerad opposition. Deras uppgift är att fånga upp missnöjet och missrikta den tillbaka till 7-klöverns fördel. De är så kallade gatekeepers, som har som uppgift att se till att nya läsare inte riktigt vaknar helt.
Det går inte så bra för etablissemanget. Vad göra då? Bonniers tvingas agera.
Dag 1.
Dag 2.
Dag 3. Och det kommer fler, men inte längre kring de hårt redigerade klippen.
Först vill jag be om ursäkt för mina läsare för att jag dröjt så länge sen senaste inlägget. Men jag ville gärna följa Bonniers storoffensiv mot SD och hinna gå igenom alla detaljerna. Och jag är säker på att mina läsare knappast missat händelseförloppet.
Bonniers har varit måna om att hålla ett intensivt takt i sin offensiv mot SD under en lång period nu, med utgångspunkt från några filmsnuttar från 2,5 år sedan. I skrivande stund har de forfarande inte upphört med sina intensiva angrepp mot SD. (Och då gäller det inte enbart Bonnierskartellen).
Som intressant bakgrund till det hela så har Reinfeldt tidigare haft möte med mediaetablissemanget för att tala om presstituternas överlevnad, nu när allt fler väljer alternativa medier. Bengt Westerberg förde fram sin Orwelliansk rapport kring det han kallade för "främlingsfientlighet" och "rasism". Och så hade SD slagit tidigare rekord i opinionsmätningar, och numera utmanar MP på allvar om att bli Sveriges tredje största parti. Detta oroade så klart etablissemanget. Det är långt kvar till valet. Och om man bara låter SD segla upp är risken stor att SD redan till valet 2018 kan lansera en statsministerkandidat.
Intensiva attacker från Bonnierskartellen mot SD.
Jag är nästan säker på att Bonniers hållit i dessa klipp en längre period. Och att det egentligen var meningen att publicera detta år 2014 mitt under brinnande valrörelse. Men SD:s snabba ökning fick Bonniers att mobilisera mot SD och såg sig tvungen att publicera klippen.
Det finns mycket som tyder på detta, och även Ian Wachtmeister, som varit med om det samma med Ny Demokrati, har kommit fram till samma slutsats. NyD attackerades intensivt av medierna när de seglade upp och nådde 13%. Detta bevisar dessutom en annan tes som framförts av Stefan Torssell (från DSM, men idag mer känd för sina krönikor hos Avpixlat). Torssell menar att det finns en osynlig 15%:s spärr. Det är spärren som avgör ifall ett parti är regeringsduglig enligt svenska folket.
När NyD började närma sig den här spärren fick etablissemanget panik och var tvungen att mobilisera ett storoffensiv mot utmanarna av status quo. Som vi vet idag så blev det början till partiets fall. Och etablissemanget lyckades behålla sin status quo för några decenier till.
Nu, nästan tjugo år senare är det SD som spökar. Med näbbar och klor för etablissemanget ett intensivt kampanj för att sänka SD. Presstituterna har dock ett problem den här gången. Till skillnad från i början på 1990-talet, kan även vi föra ett intensivt informationskrig. För samtidigt som SD och Jimmie Åkesson försöker värja sig från alla attacker sker det även mobiliseringar på nätet, för att sprida information, avslöja förvrängningar och lögner och utföra intensiva debatter mot meningsmotståndare i bloggar, trådar och kommentarsfält. Expressens attacker må rå SD och dess framgångar, men endast marginellt. SD:s anhängare kan, till skillnad från NyD:s anhängare, slå tillbaka och avslöja presstituterna för vilka de verkligen är. Etablissemangets vapen har nu blivit trubbiga. De gör inte lika mycket skada som de hade hoppats.
Expressen har i tre dagar släppt fram information från filmsnuttarna istället för att släppa fram det hela på en gång. En medveten taktik för att behålla ett intensivt tryck på SD och för att avskräcka eventuella SD-anhängare då det enligt deras beskrivning skulle pågå en fullständig kaos under ytan. Oberörda är så klart inte SD. Men inte till den överdrivna grad som presstituterna gärna vill att svenska folket ska tro.
Under den intensiva pågående informationskriget, slås jag av hur Expressen medvetet kan bara ljuga rakt in i svenska folkets ansikten. (Egentligen inte något förvånande, men... ). Jag menar att de beter sig som att folk inte lyssnar, läser, tittar och tar reda på fakta själva. De behandlar sina egna läsar som barn. Med en sån förakt som får mig att må illa.
Men de gör det för att de vet att det är en taktik som funkar. De allra flesta som följer det presstituterna skriver läser rubriken och ingressen, sedan går de vidare till nästa nyhet om någon Sport/Hollywood/MTV (Illiminatistjärna). Det spelar ingen roll om de ljuger. Det hela handlar om att plantera lögnen i hjärnan hos de som inte är särskillt uppmärksamma och kritiska när de läser eller rent av skummar igenom "nyheterna". Detta är en medveten metod. Ingen snack om den saken. Det är i allra högsta grad även en psykologisk krigsföring som pågår.
Vad gäller filmerna.
Sättet som de tre riksdagskandidaterna uppträdde i filmen var så klart förkastligt. Lika förkastligt som när Gudrun Schyman pissade ner biografen. Lika förkastlig som när Per Svedberg (sosse) utan byxor och förmodligen med vrålstånd som skrek "kn*lla, kn*lla för f*n!!!" till en vettskrämd kvinnlig partikamrat. Lika förkastligt som de flesta politiker från samtliga partier uppträder sig när det bli mörkt under Almedalsveckan. Det är självklart förkastligt för någon som vill ha folkets förtroende. Men att peka ut SD som ett parti som utmärker sig i detta tyder mest på en ingrod hyckleri hos presstituterna.
Presstituterna frågar sig om SD:are kan tänka sig Anders Borg bete sig så. Jag kan säga att folk i Heimdal har berättat ett och annat. Så ja, jag kan faktiskt föreställa mig Anders Borg bete sig olämpligt när han är full, provocerad och hotad. Dessa idiotfrågor är egentligen ett sätt att attackera förtroendet för SD. Därför är presstituterna måna om att försöka få fram föreställningen att det skulle vara någon skillnad mellan SD:are och sjuklövare i samma situation.
Det finns ett antal saker som man måste ha i beräkning när man ska gå igenom de hårt redigerade filmsnutterna som Expressen driver med. Framför allt sammanhanget! Hotbilden mot SD:are är något som finns på riktigt och som måste tas in i beräkningen här. I synnerhet under den senaste smutsiga valrörelsen. Många av oss minns hur Issa Issa blev svårt misshandlat för sin politiska aktivism. Under en längre period har SD:are hotats och misshandlats av kommunister så väl som kriminella gäng.
Något som Expressen "glömmer" att nämna för sina läsare är att killen som sa sig tillhöra det kriminella nätverket Original Gangsters (OG) i filmerna, faktiskt tillhör OG! Och är dessutom tidigare dömd! Men nej, de nämner honom som "fyllot", eller "en kraftigt berusad man". Som om det där bara är ett helt ofarligt fyllo. Att när läget väl lugnat sig, killarna kaxar sig i fyllan, spelar ingen roll. Snubben tillhörde fortfarande ett kriminellt nätverk, oavsett hur mycket de tre SD:arna kan "skoja bort" det i fyllan.
Vem begick brottet egentligen?
Något som skrämmer mig är hur megablaskornas redaktioner, den socialistiske knarkaren Thomas Bodström och så kallade "experter", inklusive en polisman som var inblandad är på väg att avskaffa nödvärnsrätten! Eller åtminstone undanta nödvärnsrätten från SD:are. På fullaste allvar försöker de spekulera kring ifall SD:arna begått ett brott när de kände sig hotade av en kriminell OG:are som kanske var på väg att hämta sina vänner.
För Guds skull lyssna igenom Expressens egna klipp igen och lyssna på Ekeroths egna röst när han säger "Vi vill bara försvara oss!". Låter det som förberedelse till misshandel? Lyssna noga på hans röst! För mig låter Ekeroth som att han faktiskt är skrämd ur vettet! Och om jag var i samma läge och såg en AK5:a på marken så ser jag det som en självklarhet att jag skulle ta tag i den. Vi har omistliga rättigheter som Gud gav oss och som endast Gud kan ta ifrån oss, och dessa är rätten till liv, frihet och egendom. Du som läser detta har faktiskt rätt att skydda ditt liv och egendom oavsett vad självutnämnda auktoriteter må säga!
Presstituterna beter sig nu som om något brottsligt hade skett. Nej, nej, nej, de ska ha klart för sig att Mona Sahlins fiffel, Olof Palmes pedofili och Göran Perssons knarkhandel med NATO i Afghanistan är betydligt värre än tre SD:are som tar tag i vad de hittar när de ska försöka försvara sig från ett kriminellt gäng!
Något som däremot faktiskt är brottsligt är det faktum att Expressen bryter mot svensk lagstiftning ner de publicerar Kent Ekeroths filmer. Enligt upphovsrättslagen är det Kent Ekeroth som är upphovsmannen och om han väljer att stämma Expressen kan det resultera i allt mellan böter enda upp till två års fängelse.
Svensk media "goes bananas" med lögner, förvrängningar och mörkläggningar.
Utöver allt annat dynga som presstituterna sprider och antyder, så har de magen att försöka utgå från att Almqvist, Ekeroth och Westling är fullt nyktra och helt oprovocerade. Det syns ju helt uppenbart i filmerna att grabbarna inte är särskillt nyktra. Ändå ställer idiotjournalisten frågor om "varför gjorde ni inte si eller så? Varför gjorde ni så här?" Och försöker antydda för lyssnaren, tittaren, läsaren som om killarna var vid sina sinnes fulla bruk. Man ser även i de filmsnuttarna som Bonniers driver med att SD:arna är mer eller mindre omringade och när en full och provocerad Kent Ekeroth håller på och filmar försöker en kvinna sno hans mobil. Det är ingen i media som frågar varför kvinnan försöker sno hans mobil.
Christian Westling menar att det finns filmmaterial som visar hotbilden mot SD:arna, men som Expressen inte vill publicera. En teori som verkar stämma, i synnerhet om man följer hela Expressens medvetna strategi. Det skulle i alla fall inte förvåna mig ett dugg.
Sen vad gäller ordväxlingarna så vill jag hänvisa till de tidigare filmerna som publicerades i september 2010 av både den kurdiske komikern Soran Ismail och Erik Almqvist. Almqvist berättar att Ismail fick en "poker face" så fort Ekeroth plockade fram kameran. Så vi kan endast föreställa oss vilka provokationer som kan ha skett innan Ekeroth plockade fram kameran. Men Almqvist i sitt berusade tillstånd hade redan känt sig provocerad av Ismails tidiga attacker mot SD på nätet. Nu ville han i fyllan liksom "ge igen". Ett läge som han aldrig skulle ha försatt sig i. Vi vet inte hur det hela utvecklade sig. Filmmaterialet ska vara drygt 20 minuter, och vi har knappt ens sett en bråkdel av materialet.
Hur som helst, så kaller inte Almqvist Ismail för "babbe" (ett ord som kan betyda babian, eller liten gosse och inget annat), utan han säger att Ismail beter sig som en "babbe". Detta i samband med diskussioner kring svensk identitet i fyllan. Något som många inte klarar av vid nyktert tillstånd. Erik Almqvist gick aldrig ifrån sitt partis linje i frågan. Man diskuterade om att ta till sig av kulturen, och assimileras in i samhället. Detta förklarade Almqvist i presskonerensen. Alla detaljer kring ordväxlingen känner vi dock inte till. Eftersom Ismail rimligen inte tagit till sig en svensk identitet så var han inte svensk.
Sedan kommer insidenten med kvinnan som av någon anledning lägger sig i tjafset. Där kallas hon för "h*ra". Ett språkbruk som våra presstituter tydligen aldrig använt sig av och inte verkar känna igen från pubrundor i Stockholm. Och till sist kallade Almqvist den kriminelle OG-medlemmen för "blatte-lover". Allt detta är så klart fruktansvärt olämpliga uttalanden för någon som aspirerar till att bli en Riksdagsledamot. Att han var full, provocerad och befann sig i ett trängt läge spelar ingen roll. Men av någon anledning anser media att Erik Almqvist inte är som alla oss andra. Almqvist ska tydligen vara en felfri människa, han är tydligen inte "en fallen människa" som alla oss andra. Personligen tycker jag någonstans att det är skönt, att även politiker kan vara människor. Självklart ska dom granskas, grillas och ställas mot väggen. Men Almqvist bad om ursäkt för sitt väldigt omogna beteende. Så länge man inte gör något kriminellt så är vi faktiskt alla människor. Det samma gäller Gudrun Schyman och Per Svedberg. Så länge man inte begått en brottslig handling så går det bra enligt mig. För min del får Åkesson gärna fortsätta kalla journalister för "rövskallar".
Medierna vinklar så klart allt så hårt de bara kan. De upprepar lögnen från september 2010 där man hävdar att Almqvist sparkar på OG-medlemmen. Detta trots att SD redan avslöjat denna falska påstående. På torsdagens klipp där man tydligt hör Westling säga vad bra det var att polisen kom, dämpades detta ner igår. Ty i gårdagens klipp hör man inte Westling längre. Man hör bara när de småskrattar en stund senare. Så det är upprepade lögner blandat med förvrängningar vi får från slaskmedia. De utgår dessutom från att vi inte lyssnat på presskonferenserna med Åkesson & Almqvist, och de utgår även från att vi inte ens kollar på deras egna intervjuer.
Olika filer.
I Expressens Ekeroth-intervju framgår det tydligt att filmmaterialet är uppdelat i olika filer. Vi snackar om en fyllekväll för 2,5 år sedan. Jag kommer inte ihåg sånna detaljer! Inga av de tre inblandade SD:are har kollat igenom hela filmmaterialet. Och därmed är det bara korkat att anta att Åkesson själv gått igenom hela filmmaterialet.
När anklagelserna om att Almqvist skulle ha sparkat OG-medlemmen kom fram i september 2010. Så ville Åkesson ta reda på vad det var frågan om. Ekeroth skickade då en fil till Åkesson. Det var den sekvensen som sedan avslöjade att Almqvist inte sparkade en OG-medlem, utan försökte sparka bort en burk. En tredje part var med och redigerade materialet.
Filmmaterialet och "källan".
I Almqvists presskonferens framgår det att endast tre personer hade gått igenom filen som skulle avslöja mediernas lögner från september 2010 om att Almqvist skulle ha sparkat på OG-medlemmen. Almqvist, Ekeroth och en tredje individ, alltså den som hjälpte till med att redigera filen. Almqvist hade inte filmat och har inte gått igenom hela filmmaterialet. Han kunde alltså bara utgå ifrån vad han minns. Lika så med Westling. Då fanns det alltså bara två personer som hade tillgång till hela filmmaterialet, nämligen filmaren, Kent Ekeroth och så den här tredje parten som var med och hjälpte redigera det tidigare nämnda filen. Kent Ekeroth och den här tredje parten hade alltså tillgång till hela filmmaterialet med samtliga filer. Ekeroth menar att han inte gått igenom hela filmmaterialet. Ekeroth förstörde hela filmmaterialet senare. Då blir det eventuellt endast den här tredje parten som kan ha sparat hela filmmaterialet med samtliga filer, samtidigt som Ekeroth förstörde materialet han hade och utgick från att den episoden var över.
Vem är då denna tredje part? Som antagligen är då Bonniers "källa".
Bild från bloggen Dissidenten Stenkvist.
Än så länge har vi inget namn. Men SD:are vet redan vem det är. Dissidenten Stenkvist pekar ut quislingen och sin kumpan. Två SD:are som är besvikna över att deras politiska karriär stagnerat och inte blivit så som de hade hoppats på, och att de inte får ta den plats de anser de borde ha inom partiet. Tyvärr är det ett stort problem med ett snabbt växande parti, då många dras till ett parti som spås en stor framtid, då blir det oftast så att det dyker upp folk som är mer intresserade av att göra karriär än att försöka hjälpa vår rörelse.
Stenkvist vägrar dock hänga ut någon. Men han hälsar att några SD:are redan planerat att hänga ut dem på FlashBack. Så om folk är nyfikna kan man hålla ett utkik hos FlashBack för eller senare lär dessa två hängas ut.
Efterspelet.
Nu verkar det som att Expressen är klar med sina hårda redigeringar av filmmaterialet. En diskussion uppstod kring Åkessons hantering av krisen inom partiet. Detta utnyttjar nu Bonniers med flera för att antyda att det finns en enorm "spricka" som tär sönder partiet. Ute bland distrikterna verkar man dock inte känna av detta. Men presstituterna vill gärna ge sken av att SD är ett instabillt alternativ som nu är helt ur balans och som snart kommer att slitas isär av inre motsättningar och en maktkamp inom partiet.
Detta blev en "talking point" ganska snabbt bland svenska medier och debattörer. Något de satsar på stenhårt. De antyder att det skulle vara en organiserad falang inom partiet som medvetet försöker försvaga Åkesson. En intressant teori. Men med facit i hand framkommer det snarare så att det handlar om två quislingar, och inte om en organiserad falang inom partiet.
Det spelar ingen roll om det inte stämmer så klart. Bonniers och Co. menar att SD slits av en "spricka". Och nu är det den lögnen de satsar på.
Det vi måste försöka göra nu är att hålla ihop. Precis som Ian Wachtmeister påpekade. De försöker krossa Åkesson, SD och hela vår rörelse, och därmed sista chansen för oss att på ett fredligt sätt rädda Sverige. Nu är det vår förbannade plikt att hålla ihop under denna prövning. Då gäller det inte bara aktiva SD:are, utan även alla oss som är engegerade inom den Sverigevänliga folkrörelsen och informationskriget. Bonniers har deklarerat krig emot oss. Nu ska vi hålla ihop och slå tillbaka!
Den här "krisen" är dock inte det värsta vi varit med om. Bonniers har satsat på ett karkatärsmord på tre unga SD:are. Om ett år har folk redan glömt detta helt. Och det kommer helt enkelt inte att spela någon roll. Breivik-anklagelserna som haglade förra året efter terrorattentatet i Norge förra året var betydligt värre, då de faktiskt attackerade en hel folkrörelse, inte bara tre medlemmar från ett politiskt parti.
Håller vi ihop kommer vi alla att gå stärkta ur den här blitzkrig från Bonnierskartellen. I skrivande stund mobiliserar vi för att koordinera mejlbomber mot specifika företag för att avassociera sig från kommunistblaskorna och se till att de drar sin reklam undan dessa blaskor. Något som skulle drabba presstituterna ekonomiskt i deras redan utsatta läge. Låt om oss slå dem där det gör ont!
