Bonnersmedia angriper SD:s webbtidning Samtiden för att försöka hjälpa NATO.

Efter "aluminiumrörsskandalen" där Bonnier satsade stenhårt på en hänsynslös kampanj mot Sverigedemokraterna (SD), som till slut skulle slå tillbaka, fick Erik Almqvist avgå och säga upp sin plats i Riksdagen. Redan då var SD öppna och tydliga med att Almqvist skulle få leda partiets externa mediasatsning. Det som så småningom skulle bli webbtidningen Samtiden. Ett faktum som SD aldrig dolt för media.

Trots att alla visste att Almqvist skulle få en roll att spela i det hela, så låtsas nu medierna vara förvånade och överraskade över att Almqvist är med och har en avgörande roll inom webbtidningen. Almqvist har tillhört ledarredaktionen, skrivit många inlägg under pseudonym, och även haft sista ordet vad gäller publiceringar.

Almqvists krönikor har av många tolkats för att vara väldigt Putin-vänliga. Något som inte borde förvåna då han bor i Budapest och får en helt annan perspektiv på saker och ting, än i den lilla åsiktskorridoren som svensk PK-media tillåter, i synnerhet vad gäller utrikespolitiken.

Jag skulle inte beskriva Almqvists krönikor som Putin-vänliga. Snarare neutrala och realistiska. Men det är precis här skon klämmer för etablissemanget, och sina internationella härskare. Almqvist bedrev opinion mot den NATO-vänliga etablissemanget, på en sida som många SD-anhängare läste. En växande skara väljare som blir allt mer kritisk till svensk medias extremt ensidiga rapportering vad gäller Rysslandsfrågor.

Med den här utgångspunkten kan vi förstå varför BonniersCorp tycker det är jobbigt med en partiknuten tidning som bryter mönstret i opinionsbildningen vad gäller utrikespolitiken. NATO-vänliga BonniersCorp fick då i uppdrag att försöka angripa Samtiden på något sätt.

Och så vims händer det! Under valåret lyfte TV4 fram en skattemiss från 2013, där bristen på kommunikationen mellan skattekonsulten och bolaget, som Martin Kinnunen då hade hand om, med hjälp av kassören Per Björklund. Ja, då hände det inte mycket. Det är först nu som man satte igång en förundersökning för att se om det skulle kunna väcka åtal mot dem båda för grovt skattebrott.

Först på bollen var knappast förvånande, BonniersCorp, via TV4. Åklagaren har inget case. Utifrån de uppgifter som kommit fram hittills kan det knappast bli åtal. Men det hela har skapat tillräckligt med rabalder för att Bonnier nu via DN ska komma ut och försöka utföra en attack mot SD, och Almqvist i synnerhet.

Jag hoppas att SD, efter att anklagelserna mot Kinnunen och Björklund läggs ner på grund av brist på bevis, ser till att göra Almqvist till chefredaktör för Samtiden. Då har deras webbtidning en mycket ljus framtid att se fram emot.

Svensk media förvränger den ryska Dumans brev till politiker i Sverige!

Inte helt oväntat gör globalisterna allt de kan för att fortsätta att piska upp en hatstämning mot Putin för att försöka få fram ett krig i Europa. Precis som Dr. Udo Ulfkotte från PEGIDA sa. Sverige är så klart inget undantag. Det är dags för svenska folket att resa sig och säga nej till krig i Europa! Nej till eliternas krigspropaganda! Dags att avslöja de etablerade mediernas psykologiska propagandaoperationer mot sitt eget folk!

Helena Palenas Blogg.

Det svenska etablissemanget är nu desperat! - Är nu beredda att ändra Riksdagsordningen för att hindra ett nyval!

Riksdagen.

Nu börjar det svenska etablissemanget bli riktigt desperat! De vet att SD är beredd att fälla en regering där MP ingår i. De vet nu att SD är beredd att sänka Löfvens budget och tvinga fram en regeringskris, som i sin tur kan leda till ett nyval redan under vintern som kommer.

Nu låter Bonniersmaffian via DN publicera en artikel skriven av tjänstemannen Per Molander. Han är generaldirektör åt Inspektionen för socialförsäkringen. Och tidigare har han varit departementsråd vid finansdepartementet. Alltså handlar det om en tjänsteman som är starkt bunden till etablissemanget.

I artikeln lyfts det upp en ny alternativ för 7-klövern, genom att helt sonika ändra på Riksdagsordningen för att helt blockera och eliminera SD:s röster vid voteringen! Syftet är enligt Molander att stärka minoritetsregeringarna i framtiden, för att lättare kunna bortmanövrera ett växande SD, och hindra dem från inflytande. Och på det sätt hindra ett nyval, med en svag och misslyckad Löfven som inte ens lyckats bilda en handlingskraftig regering, samtidigt som Alliansen numera är ledarlöst, då Reinfeldt lämnat fältet. Skulle det bli nyval, skulle Åkesson ha en stor möjlighet att kamma hem betydligt större framgångar. Detta vill 7-klövern, LO, Bonniers och övriga etablissemang undvika till varje pris. De är alltså även beredda att ändra i Riksdagsordningen, för att hindra ett nyval.

Så här skriver Molander:

"I dag tillämpas en så kallad successiv eliminationsmetod. Först röstar man mellan de två svagaste oppositionsalternativen och eliminerar det svagaste, och sedan går man vidare. Till slut ställs det starkaste oppositionsalternativet mot regeringens förslag. Praxis säger att man som riksdagsledamot om man har förlorat en omröstning lägger ned sina röster i de följande omröstningarna. Det innebär att man bara har en röst. Men detta är bara praxis; regeln är inte fäst på papper. Sverigedemokraterna förklarade sig obundna av tidigare praxis när de inträdde i riksdagen 2010, och det är en av orsakerna till den osäkerhet som nu råder. Ett första alternativ som skulle stärka en minoritetsregerings
position vore att fastlägga denna praxis."

Alltså, som de flesta vet så slår man ut budgetarna från oppositionen som presenteras, tills det endast finns en kvar att rösta på tillsammans med regeringens budget. Mest sannolikt blir det idag Alliansens budget som då ställs mot den RödGröna regeringens budget. Därefter får riksdagsledamöterna rösta i den avgörande voteringen mellan dessa två.

Men Molander vill att Riksdegen snabbt ändrar på Riksdagsordningen, så att även SD:s budget presenteras som alternativ i slutvoteringen. Då skulle alltså SD rösta på sin egen budget medan att de alltså inte skulle få avgöra ifall Alliansens budget eller den RödGröna budgeten skulle få gå igenom Riksdagen. På det sättet menar Molander att man skulle tvinga SD, i praktiken, att lägga ner sina röster i voteringens avgörande skeende.

För att få igenom en ändring av Riksdagsordningen, så räcker det med en kvalifiserad majoritet på 80%. Därför menar Molander att det finns en tillräckligt stor majoritet i Riksdagen för att tvinga igenom denna drakoniska ändringen av Riksdagsordningen, för att desperat försöka hindra SD från att fälla den socialistiska regimen.

"Det verkar nu råda bred enighet om att man bör göra det lättare för en minoritetsregering att regera och att man samtidigt bör begränsa ett partis möjlighet att utöva ett inflytande i riksdagen som inte står i proportion till dess röstetal. En enkel förändring vore att införa paketbeslutsmodellen för budgetbeslut genom en ändring av riksdagsordningen. Därutöver bör de generella reglerna för omröstning preciseras i riksdagsordningen. Den senaste översynen gjordes av grundlagsutredningen i början av 1970-talet, och forskningen om röstningsprocedurer har utvecklats sedan dess.
Riksdagsordningen kan ändras i två beslut med mellanliggande val eller genom ett beslut med kvalificerad majoritet. Förutsättningar för det senare alternativet torde finnas i dagens riksdag."

Denna smutsiga metod för att desperat försöka rädda Löfvens regim är så klart förkastlig. Men ett alternativ för SD skulle kunna vara att avstå från att motionera sin budget. På det sättet skulle de ha kvar sina röster för att kunna avgöra budgetomröstningen vid den avgörande voteringen, och på det sättet fälla Löfven ändå. Risken finns då att etablissemanget försöker dreva mot det faktum att SD inte la fram sin egen budget som en motion.

En sak är klart. Etablissemanget vill hindra ett nyval till varje pris. Vi måste försöka sätta press på dem nu! Och vi bör vara beredda på att de kommer att försöka sig på sådana smutsiga metoder.

DN, FB.

Bonniersmaffian finansierar Feministiskt Initiativ (FI).

Gudrun Schyman (FI) får stålar från Bonniersmaffian. 

Subversiva Feministiskt Initiativ (FI), ledd av den gamla kommunistiska revolutionären Gudrun Schyman, har öppnat för frivilliga donationer från sina finansiärer inför den kommande valrörelsen. Partiet redovisar alla som donerat över 20 000 kr offentligt på deras hemsida.

För utom kändisarna Özz Nujen och Benny Andersson, så utmärker sig Bonniersklanens: Kristina Gustavsson Bonnier. Från Bonniersmaffian får FI dubbelt så mycket pengar än från de enskilda kändisarna.

Så nu borde det ändå stå svart på vitt varför den svenska eliten så villigt vill finansiera subversiva feminister ledda av en galen gammal kommunist. Och feminister bör verkligen sluta betrakta sig själva som någon slags opposition, när de väl är en betydande del av etablissemanget.

DO, FI.

Det tokiga landet Sverige.

Sverige är ett nordiskt Kina. 

Första månaden år 2014 är inte ens klar i ankdammen Sverige. Men det mesta man läser är häpnadsväckande. Jag känner just nu bara för att skriva av mig lite. Jag hävdar att Sverige sedan åtminstone 80-90 år har varit ett fängelse. Idag är det ett fängelse fylld med galna dårar. Det är ett vansinnes experiment. Och utifrån denna ofärdsstat, plockar eliter fram sina främsta galningar för att styra internationellt. (Margot Wallström, Birgitta Ohlsson, Cecilia Malmström, för att ge några exempel).

Progressivismens progressivism. Jag minns fortfarande hur SvD slog upp med stora rubriker då Cameron var på besök i Sverige, "Välkommen till Sverige, landet där Staten gör människan fri" (eller något i den stilen). Ja Sverige har ett mycket gott anseende bland globalister. Inom jesuit-kontrollerade Legatum Institute, hamnar Sverige (och de nordiska länderna) på topp när det gäller rankningen av "världens lyckligaste folk". Vilket självklart är sk*tsnack. Alla som varit utomlands brukar kunna konstatera detta faktum. Men utgångspunkten för de elitistiska eliten, är inte att människor ska få vara fria och äga sin frihet, utan att det är någon annan, en institution, en byråkrati, en Stat, som gör dem fria och lyckliga. Detta är egentligen en falsk bild av frihet. Det är i själva verket ett fängelse, som jag tidigare nämnt.

Författaren, Michael Booth, som är aktuell med sin nya bok Scandinavian Miracle. Han beskriver Sverige klockrent i en artikel i engelska, The Guardian.

"Sverige har kunnat blomstra ekonomiskt tack vare sin särskilda variant av modernism, som tyglar friheten, undertrycker oliktänkande i samförståndets namn och som verkar fast besluten att bryta banden mellan hustru och make, barn och föräldrar. Man kan se det som ett nordiskt Kina". 

Med dessa ord, lyckas Booth sammanfatta dagens Sverige på det absolut klaraste sättet. Sverige är idag familjefientlig, åsiktsförtryckande och kanske fram för allt, frihetsfientlig.

Public Service via SVT tar upp Booths artikel i en kort notis. Där är dock Statlig media noga med att lyfta fram kritiska anonyma kommentatorer (som de i vanliga fall brukar avsky och stämpla som näthatare). Anledningen de lyfte fram vissa av dem, var så klart för att de var kritiska mot Booths beskrivning av Sverige. Public Service förnekar sig aldrig.

Sluta med propagandan! 

För att ge fog för att det som Booth säger är sanning, så vill jag plocka fram Exhibit A. Marika Formgren. Sveriges kanske enda ledarskribent som ens kan komma i närheten av att kunna uppfattas som konservativ på riktigt.

Innan året 2013 tog slut, skrev hon ett uppmärksammad blogginlägg, där hon gick till attack mot Bonniers skampanj mot oliktänkande. Efter att ha publicerat den artikeln förstod hon att hon inte skulle få jobba kvar som ledarskribent. På sin blogg förklarar hon nu, förvisso att hon inte fick sparken, men att hon självmant valde att avgå, detta då det var väldigt lågt i tak vad gäller debattklimatet i Sverige. I en längre artikel som idag publicerades i Axess förklarar hon:

"Jag har själv kallats in till och fått veta att jag har "skrivförbud vad gäller integration, invandring, feminism, jämställdhet och familjefrågor", eftersom jag inte "ligger i den liberala mittfåran". När åsikter som avviker från den statliga normbildningen leder till att ens försörjningmöjligheter hotas har man två val: att anpassa sig eller protestera mot en kastrerad tankefrihet." 

Så vackert sagt, men samtidigt så oerhört smärtsamt. Att detta ska få pågå i mitt älskade Sverige. Marika Formgren är långt ifrån första fallet som så uppenbart belyser åsiktsförtrycket i Sverige. Eller måste jag påminna om Ingrid Carlqvist? Så här skrev hon efter att ha fått sparken som chefredaktör för Villaliv år 2009, efter ett uppmärksammat blogginlägg, där hon skrivit kritiskt om rättssäkerheten för pappor i Sverige.

"Kan en journalist förlora jobbet i Sverige på grund av sina åsikter? Svaret är ja." 

Det är första raden i artikeln, och det säger egentligen tillräckligt. Men för just Ingrid Carlqvist var det dubbelt upp som gällde. För senare, år 2011, skulle hon skriva kritiskt om islamiseringen av Sverige. Den artikeln skulle innebära att hon senare fick sparken från tidningen Barometern. Så här skrev hon i ett senare blogginlägg om detta.

"Jag har själv, ännu en gång, fått erfara hur totalt förbjudet det är att kritisera islamiseringen som följer i spåren av multikulturalismen. Efter en enda krönika i Barometern (som de förövrigt tyckte var jättebra) fick jag sparken." 

Ingrid Carlqvist fick så klart nog. Hon bestämde sig för att starta eget. Kanske Marika och Ingrid kan komma bra överens och göra något tillsammans. De är två svenska journalister av ett sällsynt virke, som vi behöver mer av i Sverige.

Bisnode vs LexBase. 

En linje har dragits i sanden. Åtminstone i Sverige. Definitivt under januari år 2014. Detta kanske kan ses som en del av den tyvärr ständigt ökande polarisering som sker i landet. Folk tvingas till slut välja sida. 

De flesta har väl hängt med i Bonniers åsiktsförtryckande skampanj mot oliktänkande. Där hade den vänsterextrema Researchgruppen åsiktregistrerat över 6000 politiska dissidenter, i samarbete med Bonniers. Av dessa hade 400 identifierats. Och nyligen fick de ett brev från kreditupplysningsföretaget, Bisnode (som också ägs av Bonniers), där det stod att den Researchgruppen-kontrollerade, Seppuku Media, hade begärt ut kreditupplysningar om dessa 400 identifierade individer. 

Inte nog, med dataintrång, olaga åsiktsregistrering och förtal. Nu måste alltså politiska dissidenter även terroriseras, genom att ett nätverk av terrorister med starka förbindelser till våldsamma vänsterextrema bolsjeviker, även får uppgifter om dem via kreditupplysningen. Nu kommer Datainspektionen att titta lite närmare på detta. Återstår att se om det blir något av det. 

Men jag lyfter upp detta nu för att det även pågår en annan debatt, mycket likt denna, parallellt till denna, men från en helt annan synvinkel. Och på motsatt sida denna gång finner vi the usual suspects. 

LexBase lanserades i veckan. En hemsida som hade samlat uppgifter som redan är tillgängliga för alla som orkar ta sig till tingsrätten för att begära ut dessa uppgifter. Det enda som LexBase gjorde, var att återpublicera information som redan är offentlig och tillgänglig för allmänheten. Det LexBase gör är alltså fullt lagligt. Och om något fel uppstår, så är det inte LexBase fel, utan det svenska rättsväsendets fel, då LexBase endast återpublicerar, det som redan finns tillgängligt via vår rättsväsende. 

Trots detta, har i stort sätt hela etablissemanget gått till total attack mot LexBase i ett vansinnesutbrott. Aftonbladet använder ungefär samma argument som, dem som vill lägga locket på för STASI-arkiven, alltså att "oskyldiga kan drabbas". Advokatsamfundets stora häxa, Anne Ramberg, (ni kan läsa mer om henne här) går också hon till attack mot LexBase genom att kalla den för "förskräcklig", "missbrukande av grundlagsrättigheter" och hänvisar till så kallade "etiska regler". (Återigen denna "normbildningen" som Marika Formgren hänvisade till). 

En annan som också vill hjälpa till att sänka LexBase är "professorn" Mårten Schultz, som samarbetar mycket nära med Robert Aschberg och hans Researchgrupp. Vilket sammanträffande! Som sagt så har en linje dragits i sanden. Den här gången är det etablissemangets tur att bli upprörda dock. 

LexBase har fått utstå hackerattacker, personliga hot och tillslut stängts ner av hostingsidan, Bahnhof. Tydligen så var många kriminella upprörda över detta. Många kriminella invandrare och invandrargäng avslöjades. Invandrares överrepresentation överlag kunde tydligt påpekas. Många vänster människor och vänsterfamiljer kunde också pekas ut. Det var helt enkelt för mycket sanning som kom ut. Och nu handlar det om DÖMDA brottslingar, utifrån uppgifter som redan är tillgängliga för allmänheten enligt offentlighetsprincipen! 

Nils Funcke, Sveriges kanske siste kämpe för yttrandefrihet, tillbakavisar just mediernas argument gällande tillgängligheten av dessa känsliga uppgifter. 

"Det centrala för mig är att allmänna handlingar ska vara tillgängliga. Det är hur vi använder dem som ska begränsas. Det finns redan lagar som kan användas med fördel som brottsbalken, men även PUL." 

Dessa är alltså uppgifter som SKA finnas tillgängliga för allmänheten. Och som jag tidigare nämnt, om något fel finns, så är det inte LexBase, som gjort felet, då de endast återpublicerar det som redan finns! Då är det rimligen det svenska rättsväsendet som borde få sig en (eventuell) anmälan om förtal, alltså INTE LexBase.

Jag är oerhört besviken på Kristoffer Hell, som tydligt nu tagit ställning emot offentlighetsprincipen, yttrandefriheten, och för censur, och till och med för det så kallade "utgivningsbeviset", alltså att bara etablerade medier och vissa med tillåtelse att publicera info, ska få göra det, genom en namninsamling mot LexBase. Kristoffer Hell, vill ju uppenbarligen lägga locket på att kriminella Sossar och invandrare hängs ut. Då man på LexBase kan söka på folk via namn.

LexBase har följt de regler som finns. De har inte brutit mot några lagar. Om felaktigheter finns, så är det tingsrättens fel, LexBase endast återpublicerar uppgifter som redan ska vara tillgängliga för allmänheten enligt offentlighetsprincipen, precis som Nils Funcke påpekat.

Skillnaden är att man nu på kort tid, kan göra ens egna sammanställningar. Som många tidigt kunde påpeka, en kraftig överrepresentation av invandrare, eller att kriminalitet verkar finnas i släkten för en del Sossar och vänsterpartister. Därav reaktionerna, därav etablissemangets skräck, därav smutskastningen, därav hoten, därav hackerattackerna, och därav avstängningen. Kristoffer Hell har valt samma sida som Mårten Schultz, Anne Ramberg, Robert Aschberg, Bonniers, Aftonbladet, och övriga etablissemang. Och "normbildningen" som Marika Formgren pratade om, vann igen. Denna gång med Kristoffer Hells fulla stöd. Värst av allt, kanske Kristoffer Hell, hjälper etablissemanget att helt dribbla bort offentlighetsprincipen.

Avslutningsvis, vill jag jämföra Bisnode-fallet, med LexBase-fallet.

Bisnode-fallet, som är en skandal som heter duga, har fått noll uppmärksamhet i media. Verkligen noll! Detta i sig är en skandal för sig. Människor som aldrig blivit dömda för något, ska både hängas ut och få sina privata uppgifter registrerade hos en våldsbenägen grupp, men det har varken nyhetsvärde, eller är ens problematiskt, enligt de etablerade medierna. Det är locket på som gäller. I deras ögon är dessa dissidenter endast ett gäng "rassar", och därför har de inga rättigheter eller friheter. De har ju begått tankebrott. De har brutit mot Statens "normbildning".

I LexBase-fallet, där faktiska dömda brottslingar ENDAST från de senaste 5 åren, fanns med, blev det helt plötsligt kontroversiellt. Detta trots att LexBase spelade genom spelreglerna. Men här blev det stora rubriker. Här kom upprördheten i ankdammen från etablissemanget.

För många sanningar får inte komma fram. Och de som yttrar sanningar, dom ska inte få ha några rättigheter eller friheter. Dessa ska inte beskyddas utan hängas ut, endast dömda kriminella ska beskyddas.

PS: Jag är förbannad när jag skriver detta!

Bonniers "skampanj" inför valet 2014?

Terrorism, attacker och attentat mot politiska dissidenter i Sverige. Med etablissemangets fulla stöd.

Från det våldsamma vänsterextrema kollektivistiska Revolutionära Frontens FaceBook-sida. 

Under mindre än 24 timmar under gårdagen strömmade det in nyheter, som så tydligt visar det politiska klimatet i Sverige. Det skenheliga hycklande landet som ständigt ska fördömma andra länder för att de "inte håller måttet" och anklagas för att inte vara särskillt demokratiska. Men i det egna landet, så kan man tydligen behandla politiska dissidenter precis hur som helst.

Sovjetunionen kritiserade sällan andra länder för att vara odemokratiska. Men i hyckleriets rike, som i mångt och mycket är värre än Sovjet, så går det utmärkt. Det är till och med så att man tydligt stödjer denna typ av aktioner. Det finns gott om exempel på detta.

Igår meddelade polisen om sprängladdningar som detonerade bilar i mellersta Bohuslän. Attentaten som skedde vid två olika tillfällen var riktade mot en aktiv medlem inom SD. Längre upp i Dalsland hände ytterliggare en bilsprängning, och metoden var likadan, därför misstänker man att det är samma grupp som ligger bakom. Ytterliggare ett attentat skedde riktad mot en SD:are i Norra Bohuslän där man slagit sönder egendom och klottrat epitet och signerat att det var en hälsning från den våldsverkande vänsterextrema AFA.

Samma dag får vi reda på att en vänsterextrem kvinna går till attack mot Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, i Stockholm. Först tryckte hon en tårta mot Åkessons ansikte, sedan skrek hon glåpord och försökte slänga sig på honom och angripa honom, innan säkerhetsvakterna lyckades få ner henne.

Vad blir då reaktionerna på detta? Till att börja med går Lena Melin från Aftonbladet ut och menar att det var Åkesson som bad om att få tårtan för att han väljer att ha boksignering i det välbärgade Södermalm. Ty som vi alla vet, i det "fria" landet Sverige, så finns det områden i Stockholm och Umeå, som man måste undvika om man inte är för kommunism.

Även EXPO kom med exakt samma resonemang. Frimuraren, Hasse Aro, menade att Åkesson medvetet skulle velat provocera fram händelsen genom sin närvaro. Åkesson, var alltså på fiende mark, vad skulle han annars förvänta sig? Ty så funkar det i vår frihetliga land. Vissa respekterar inte andra. Till slut har vi den kommunistiske statsvetaren Ulf Bjereld, som tidigare varit medlem i KPML(r), som menar att SD:s förflutna motiverar denna typen av attacker.

2001 när Bosse Ringholm fick en tårta på sig, lät det så klart mycket annorlunda. Då var det så klart förkastligt att en av sina egna "hederliga" socialister skulle bli så förödmjukad på det viset. Det var tydligen ett angrepp mot demokratin. Men bara 12 år senare har samma politiska etablissemang helt ändrat inställning. Numera är denna typen av attacker något försvarbart.

I det hycklande landet, där etablissemanget ser inga problem med att hacka för att få fram register på dissidenter som skänker pengar till regimkritiska webbsidor, så är allt detta så klart befogat, i kampen mot de oppositionella, som de gärna kallar för "fascister". Precis som Winston Churchíll en gång i tiden sa, så skulle morgondagens fascister kalla sig för antifascister. Och precis så har det blivit i Sverige. Ty det finns inget som kan vara fel för etablissemanget, så länge det är i kampen mot den påstådda "rasismen". Målet helgar medeln. Alla regler som annars gäller sätts på undantag i det skenheliga hyckleriets rika vi kallar Sverige.

I ett normalt land skulle ingen ens på något sätt insinuera till att börja försvara attacken mot Åkesson. I ett vanligt land skulle registret mot dissidenter som frivilligt ger pengar till en regimkritisk webbsida vara en skandal. I ett vanligt land skulle de sprängattentat riktade mot politiska dissidenter vara en första sidas nyhet i flera dagar. Men Sverige är inte ett normalt land. Den svenska eliten är en vänsterextrem elit som anser att allt detta är berättigad.

Låt oss inte glömma att AFA som utfört de senaste kriminella attentat mot ett antal SD:are har starka kopplingar till EXPO och det övriga svenska etablissemanget. Lägg även till att kvinnan som attackerade Åkesson, enligt uppgift, har kopplingar till det Trotskejistiska Rättvisepartiet Socialisterna (RS), som i sin tur har starka band till AFA och ett bredare nätverk av vänsterextrema rörelser i Sverige, som alla är etablissemangets skyddslingar.

Avslutningsvis, så påpekade Björn Söder (SD) något mycket viktigt idag. SD försöker rekrytera folk för att fylla upp de annars tomma stolarna. Att denna eskalering sker nu har att göra med detta. Taktiken är att försöka skrämma bort medlemmar från att ställa upp för partiet. Ett mycket effektivt sätt dessutom, ty det är fullt förståeligt att inte alla är beredda att rikera sitt liv, sin familj och sin egendom, för att engagera sig politiskt.

Samtliga källor från Avpixlat och Exponerat. 

Stefan Torssell skriver klokt om svensk idrotts obehagliga vurm för homosexualism.

Stefan Torssell (DSM & Avpixlat). 

Stefan Torssell, som gjorde sig känd via alternativa medier i DSM, och sedan blev krönikör på Avpixlat, har skrivit ett intressant inlägg om svensk idrotts mycket obehagliga och påträngande vurm för homosexualism.

För er som inte hängt med så var veckans "stora händelse" ett tjafs som kom till då det homovurmande svenska media tillsammans med svensk idrott arangerade (förmodligen på beställning från högre ort) en politisk och kulturell attack mot Ryssland och Putin.

Sedan jag var liten fick jag alltid lära mig att idrott och politik skulle hållas isär. Men tydligen finns det undantag för eliten och inte minst det hycklande svenska etablissemanget. Detta skulle visa sig vara ett sådant tillfälle.

Länge har vi nu sätt fördömmanden mot Rysslands nya lag mot att sprida homopropaganda till barn. I NWO-perverterade länder som Sverige, USA och England, så tycker man att propagering av homosexualitet inför barn är något helt naturligt. Eller så tycker etablissemanget i dessa länder i alla fall.

Stefan Torssell påminner oss om viktiga detaljer i den historiska bakgrunden av de svenska agenterna på plats i årets friidrotts-VM i Moskva.

Vi spolar tillbaka bandet. Ungdomstränare för friidrott i Sverige är en viss Nousiainen. Denne Nousiainen propagerar öppet homosexualism för underåriga som något naturligt. Vilket så småningom skulle leda till att han våldtar en mycket ung Patrik Sjöberg vid flera tillfällen. Nousiainen var alltså en pedofil, som gjorde först det som idag är förbjudet i Ryssland, för att sedan våldta barn.

Vi spolar framåt i tiden. Yannick Tregaro sitter på sommarprogram och hyllar pedofilen Nousiainen. Och då kommer hela sanningen ut, då Patrik Sjöberg väljer att berätta vad som hänt honom m fl. Men Yannick Tregaro verkar ändå ha svårt för att ta avstånd från pedofilen Nousiainen.

Vi spolar längre framåt i tiden fram till sommaren 2013. Yannick Tregaro är tränare till sin fru Emma Tregaro Green i friidrotts-VM. Och det blir frontfiguren (agenten) som väljer att göra en markering mot den lagstiftningen i Ryssland, som tidigare kanske kunnat hindra Yannick Tregaros hjälte, pedofilen Nousiainen, från att våldta barn.

Intressant, minst sagt intressant. Det skulle inte förvåna mig ett dugg, om Tregaro-paret träffade Carl Bildt eller någon (dylikt) innan de satte sig på planet till Moskva.

Avpixlat.

Förbereder svensk PK-media oss för en svensk Breivik?

Bonniers mycket utstuderade attack mot SD i höstas visade hur långt svensk media var beredda att gå för att försöka sänka partiet. Sen, när det inte gick dera väg så så kunde vi skratta åt deras frustration. Vi hade vunnit infokriget, och folk över huvud taget lyckades se genom fasade, och där kunde de se en ivrig elit som till varje pris ville en gång för alla sänka det som dom ser som själva ondskan, nämligen SD.

Men en attack direkt riktad mot ett politiskt parti visade sig vara extremt ineffektivt. Motreaktionen blev faktiskt starkare än vad de hade räknat med. Även om det hela var mycket väl utstuderat, så var det ändå så pass klumpigt genomfört, och även på sätt och vis förutsägbart.

Men vad var det då som funkade. Vad var det som fick media att jubla, och lyckades sänka SD ända ner, till den punkt att de hamnade under Riksdagsspärren? Det var nämligen krisen som skedde året innan. 22/7 terroratentatet i Norge var en giftig spjut som NATO skickade iväg mot den skandinaviska populistiska högern. Här i Sverige fick dessutom pk-journalisterna gott om ammunition. Det var rena julafton för dem. SD sjönk sommaren 2011 ända ner tills de i en mätning hamnade utanför Riksdagen. Och etablissemanget jublade.

Vad var då skillnaden? Varför lyckades etablissemanget sänka SD 2011, men inte 2012? Sanningen är att 2012 riktade den svenska eliten sig mot ett politiskt parti. Något som på sina håll tydliggjorde medias särbehandling av de politiska partierna. Det var inte så mycket själva avslöjandet, men sättet som det gick till.

2011 år andra sidan riktade man sig inte mot ett politiskt parti, utan mot en hel folkrörelse. Det skedde egentligen en revolutionär och totalitär förändring i Sverige, utan att folk i allmänhet verkligen märkte det. De flesta kommentatsfunktioner stängdes helt ner, med ursäkter, som att "retoriken påminde om Breivik". På det sättet kunde man på ett mycket enkelt sätt strypa debatten.

Samtidigt skedde de en psykologisk operation (psy op) då man mobiliserade inom vänstern. Folk som tidigare inte tagit ställning i invandringsfrågan kom ut och fördömde invandringskritiker, SD och allt som kunde kopplas till Breivik enligt PK-mallen. Jag använder inte FaceBook längre, men lite då och då, kan det vara intressant att kika in lite för att se hur trenderna blåser. Man kan se vilka artiklar som sprids och vilka idéer som får mest uppmärksamhet. Vilka ämnen och opinion det är som "trendar". Så ser man ungefär hur en psy op fungerar. Folk som tidigare inte pratat om politik berörs plötsligt av en händelse. Och PK-media lyckades rekrytera många anhängare till deras sida på det sättet.

Jag kan ge exemplet med en tjej som jag gick på universitetet med, som då var ganska neutral, eller opåverkad av politiska ideologier. Men sen för bara några år sedan fångades hon upp av den här typen av psy op, och idag är hon ytterliggare en vänsterextrem tjej bland många andra. Något hon inte var tidigare.

Uppförsbacken för SD var mycket hårdare sommaren 2011, än hösten 2012. Nu är det 2013 och och SD kämpar på 10%:s träsket tillsammans med MP om tredje platsen inom svensk politik. Och om massinvandringens verkan fortsätter, så lär SD hinna dra ifrån innan valet. Det som PK-media då önskar sig allra mest innan valet är en svensk Breivik.

Många idag spekulerar om det kommer att ske valfusk mot SD. Det har jag ingen tvekan om att så kommer att ske. Men valfusk kan man bara komma undan med till en viss gräns. Du kanske lyckas sno några decimaler, eller i bästa fall en procentenhet från ett parti. Men om du verkligen vill sänka ett politiskt parti, så krävs det kanske en rejäl psy op. Och då vill nog PK-media gärna få lite hjälp från NATO, så som det skedde för två år sedan i Norge.

Tänk er följande scenario:

Det är sensommaren kring augusti/september 2014 och det är skolstart. En ny vaktmästare har börjat på skolan. Han har sedan tidigare varit medlem i SD och är nu efter jobbet även aktiv för partiet i valrörelsen. Han har skrivit många insändare till tidningen Dispatch International (DI), och han kommenterar även flitigt under artiklarna på Avpixlat och Fria Tider under en psydonym. Är man tillräckligt elak, så kan man kanske hitta några av hans gamla kommentarer där han gick över gränsen, och kanske inte skulle säga så om han var ute på en torg. 

Vidare har den här vaktmästaren en gård ute på landet där han ibland odlar eget. vid entren ser man en svensk flagga och en israelisk flagga. Vaktmästaren är pursvensk, men han är också väldigt pro-Israel. Han är värdekonservativ men ändå sekulär. Han har också både vapenlicens och jaktlicens och är ute och jagar när han väl kan. 

Under sommaren var vaktmästaren med om en olycka och hamnade på sjukhuset. Som tur var, så klarde han sig bra. Men han skulle börja bete sig lite annorlunda. Någonting hade hänt... 

Senare kom skolstarten. Och vaktmästaren hade lite problem med invandrarungdommarna i skolan som förolämpade honom och muckade gräl. Vaktmästaren började tappa tålamodet. Eftersom landet befann sig mitt i en valrörelse som kom SSU på besök. Och någonting hände då som fick vaktmästaren att tappa vettet helt. Han går till sin bil där han tar fram ett skjutvapen han nyligen skaffat sig. Tillbaka i skolan inleder han en massaker. 

Bara veckor innan valet var SD uppe på 20%. Den siffran skulle sjunka något radikalt. Media kunde koppla den massmördande vaktmästaren till SD, Avpixlat, Fria Tider, Dispatch International och andra invandringskritiska grupper och webbsidor. Massmedia frossar återigen de sista dagarna innan valet. 

Beatrice Ask kräver hårdare vapenlagar. Från Bryssel får vi höra apropå detta att de tänker ta hårdare tag mot folk som odlar eget, bara ifall de kanske råkar vara massmördare. Erik Ullenhag har nu tillräckligt med mod för att kräva att man helt stänger ner invandringskritiska sidor och får medhåll från Bryssel där Birgitta Ohlsson redan inlett arbetet för att helt förbjuda den sortens kritik på nätet. Ilmar Reepalu, Arbetarbladet och Aftonbladet går gemensamt ut och påpekar massmördarens pro-Israeliska åsikter. Maria Arnholm blir även hon expert på att läsa vaktmästarens gamla kommentarer på Fria Tider och Avpixlat. SÄPO besöker Ingrid Carlqvist och Roger Sahlström och tar dom in för förhör. Även Widar Nord får ett samtal där de kräver att han närvarar och förhörs. 

Under tiden kommer Mona Sahlin med krav om att helt förbjuda SD som parti. Åsa Linderborg går så långt att hon vill åter öppna Storsien och tvinga dit alla som trots massakern röstar på SD. Bonniers får även tag på en bild där Jimmie Åkesson träffar denne vaktmästare. Det var enda gången de någonsin träffats förut. Jimmie Åkesson får avbryta sin kampanj pga att SÄPO vill förhöra honom. 

Valdagen kommer. SD lyckas endast kamma hem 6%. Ett katastrofval för SD. Då Stefan Löfvens SSU:are drabbades av massakern får han extra mycket sympatier och vinner valet överlägset.

Det ni läste var bara något jag hittade på efter någon timmes brainstorming. Jag vill att folk förstår, att även om det här läget känns långsökt, så tror jag inte att den är helt omöjlig. De kan hitta en särskilld karaktär som passar in i nidbilden om vad massmedia har om SD. Och sedan kör de bara full fart med en klassisk NATO-ledd False Flag operation med hjälp av ett MK-Ultra fall för att sänka SD och gynna Bilderbergarnas nya älskling, Stefan Löfven.

Om det nu sker eller ej, återstår att se. Låt oss hoppas att vi slipper det. Men om det nu sker, kom ihåg denna varning. Ty ni läste det först här. Var förberedd om nu den här sortens psy op kommer, för att avslöja den och försöka vinna informationskriget.

Nya läsare hänvisar jag till tidigare artiklar i ämnet:

Breivik och Mangs, två patsys i en ny Operation Gladio för Skandinavien.

22/7 var ett inside job!

Operation Gladio-expert: Breivik var utan tvekan en "patsy" för NATO:s Operation Gladio.

Intressant diskussion om Breivik under Mind Control.

Svenska folket under Mind Control.

Operation Gladio-expert: Breivik var utan tvekan en "patsy" för NATO:s Operation Gladio.

Operation Gladio-experten Richard Cottrell säger att Breivik utan tvekan var en "patsy" i det han kallar en "NATO-massaker". Cottrell antyder att massakern som skedde på Utöya i Norge år 2011 tillhörde NATO:s ökända Operation Gladio. Han menar även att hela rättegången mot Breivik skulle vara "helt iscensatt" av NATO.

Jag kan inte annat än hålla med Cottrell. Jag har tidigare skrivit om ämnet här. I foljande intervju pratar Cottrell om sin bok Gladio: NATO´s Dagger at the Heart of Europe The Pentagon-Nazi-Maffia Terror Azxis. Om ni spolar fram till 26:45 talar han om vad han anser är sanningen gällande Breivik-fallet. I intervjun förklarar även Cottrell att Operation Gladio tog inte slut i och med Kalla Krigets slut, utan fortsätter än idag.

(Klicka även nedan på etiketten "Operation Gladio" för att läsa tidigare artiklar gällande NATO:s nära sammarbeten med så kallade "högerextrema" grupper för att misskreditera legitima politiska rörelser till höger.)

Vänsterbloggare identifierar sig med etablissemanget.

Åsa Linderberg talar om "högerextremister" som trackar
henne på TV4:s morgonprogram, Nyhetsmorgon. 

En viss vänsterbloggare som gör sken av att stå emot etablissemanget identifierar sig med samma etablissemang. Det låter märkligt men så är det. Faktumet är att dessa vänsterbloggare är faktiskt en del av etablissemanget, om de nu erkänner det eller ej, är en helt annan fråga.

Jag har redan "hängt ut" den här bloggaren som kontrollerad opposition flera gånger. Men när denne nyligen gjorde ett blogginlägg under rubriken "Järnrörshögern skrämmer till tystnad med hot och kränkningar", så var det så smärtsamt uppenbart hur långt denna vänsterdåra var beredd att gå för att ta ställning för Sveriges vänsterextrema etablissemang. Det skulle inte förvåna mig om den här bloggaren har lite extra "stöd" bakom sig, med tanke på hur många inlägg det blir per dag oftast med väldigt mycket text. Liknande brukar endast dyka upp hos bloggar som består av hela redaktioner. Själv bloggar jag på fritiden, när jag väl hinner.

Bakgrunden handlar om det faktum att Aftonbladets kommunistiska kulturchef Åsa Linderborg drabbats av hatmejl och diversa twitterhot och twitterförolämpningar. Något som vi tydligen ska vara särskillt uppmärksamma för, för att det nu är hon som drabbas av detta. Alla andra som drabbas av vänsterextremisternas hot, eller diversa andra gruppers trakasserier är tydligen inte lika intressanta.

Åsa Linderborg har så klart ett uppdrag med det hela. De senaste hat och hot riktade mot henne ska tydligen kopplas samman med hennes och övriga Aftonbladets patetiska försök att misskreditera alternativa medier. Jag vet inte vem som skickat henne mejl, och om de ens kan kopplas till de alternativa medierna. Det skulle rent teoretiskt kunna vara hon själv som skriver dessa tokerier för att kunna ha lite påhittad material för att kunna skriva lite smutskastande om alternativa medier, eller dess läsare. Men låt oss anta att Linderborg talar sanningen. Jag har egentligen svårt att se varför någon skulle vilja skicka ett mejl till henne, i synnerhet om man ogillar henne. Det verkar helt meningslöst. Och vad gäller twitterförolämpningar, det är väl något som alla får stå ut med där. Det så spelreglerna ser ut. Hon kan väl helt enkelt blockera folk hon inte gillar.

Men jag tror tvärtom att hon är snarare mer intresserad av att få riktiga trakasserier mot henne, än att hon ska behöva hitta på saker själv för att kunna bjudas in till Nyhetsmorgon på TV4 för att kunna anklaga Avpixlats läsare för allt mellan himmel och jord.

Vänsterbloggaren som jag tidigare nämnt, tycker det är beklagligt att en elitistisk journalist ska utsättas för den här typen av verbala hot. Hon ska så klart vara lite mer speciell än oss andra som faktiskt får stå ut med det samma, och om vi är politiskt till höger, så kanske vi till och med förtjänar det. Det är faktiskt rätt så roligt att se hur bloggaren identiferar sig med denna elitistiska journalist. Nu talar vi om en bloggare som gärna vill framstå som en motståndare till eliten. Hehehe.

Inte nog med det så går bloggaren även på hela Åsa Linderborgs retorik helt okritiskt. De som attackerar Linderborg är inte bara kopplade till alternativ media, de är dessutom "nazister". Men där slutar inte dårskapet! Dessa "nazister" följer tydligen ett mönster enligt bloggaren. Han jämför dessa hatare via internet (som med största förmodan är bara troll) med nazisternas brunskjortor, á la Henrik Arnstad. Med denna koppling bifogar man dessutom en längre text om Naziväldets uppkomst. Återigen, försöker bloggaren som vid många andra tillfällen stämpla SD och alternativa medier som ifrågasätter den svenska elitens status quo i flera viktiga frågor för fascister.

Det kan inte bli mer uppenbart att alla dessa vänsterbloggare, som dessutom aldrig plockas bort av Twingly när de bestämmer sig för att censurera, är alla kontrollerad opposition. Deras uppgift är att fånga upp missnöjet och missrikta den tillbaka till 7-klöverns fördel. De är så kallade gatekeepers, som har som uppgift att se till att nya läsare inte riktigt vaknar helt.