Rumskompisarna och det grekiska dilemmat.

Papandreou och Samaras i Amherst College. 

Efter socialisten Papandreous fullständiga misslyckande att tillbakavisa den eurokratiska eliten (medvetet eller omedvetet) så är det nu Samaras tur att ta över.

Sällan får man höra att dessa två var rumskompisar på univesitetet. En del har spekulerat i om hur goda vänner de är och om makten över Grekland har sin rot i en studentkorridor i Amherst, Massachusetts.

Även den nye socialist ledaren Venizelos tillhör Venizelos-klanen bland de mäktigaste av socialist-klanerna i Grekland. En frimurarfamilj med anor tillbaka till Osmanska riket. Och som vanligt figurerna som agerat bakom kullisserna bland de etablerade partierna, men som samtidigt ideologiskt eröverat de flesta av de utstötta partierna.

Observera frimurargolvet. 

Vi vet sen tidigare att Papandreou är en frimurare och en Illuminiast av hög nivå, så det borde inte förvåna någon om Samaras är av samma skrot och korn. Det finns gott om handskakningar mellan dessa två som tyder på att Samaras är även han en "broder".

Nu har Samaras fått i uppdrag att bilda en regering. Och efter detta val kan det kännas som ett svårt uppdrag. Grekerna betedde sig lite som svenskarna inför ett EU-val. Men medans svenskar oftast väljer att lägga sig på soffan eller rösta på Piratpartiet, så valde grekerna att gå ut och straffarösta de etablerade partierna.

Det skulle nog ha varit en bra idé om grekerna faktiskt hade något vettigt alternativ för att lösa den ekonomiska krisen. Men ingen erbjöd en lösning. Det var bara mer av det samma. Mer skuldsättning. Och inte heller ville de rösta på att lämna EU. Förvisso kom det radikala XA in, men samtidigt trillade det konservativa LAOS ut, som faktiskt inte vill att Grekland ska vara kvar i EU.

Den grekiska högern vill lämna EU, LAOS bröt sitt sammarbete med regeringen då de inte längre ville få mer pengar från EU och försöka klara sig på egen hand och defaulta (utropa konkurs) för att börja från noll. Även Samaras ville vägra krispacketet från EU, men då fick han Sarkozy, Merkel, Reinfeldt och Cameron på sig. Så han fick backa till slut.

Media skriver mycket om att "extremhögern" gick framåt, men knappast något om extremvänstern. Förvisso trillade de gröna ut, men deras motsvarighet till VPK blev näststörsta. Och de visar upp hammaren och skäran lite flitigare än våra VPK:are. Om inte det vore nog så kom Greklands motsvarighet till Rättvisepartiet Socialisterna in i den grekiska riksdagen. Nu pratar vi om verkliga leninister, som öppet kallar sin politik för leninistiskt. Den grekiska vänstern vill dock inte lämna EU, och inte ens Euron vill man lämna.

Frimurarhandskakning med Papandreou. 

Jag kan förstå att grekiska folket vill straffa sin elit, men de gjorde Bryssel-eliten en stor tjänst genom att faktiskt försvaga EU-kritikerna rejält. Min gissning är att det här valet har köpt EU-eliten lite mer tid. Det kanske blir omval då Samaras inte klarar av att bilda en regering. Den grekiska eliten förlorar, det grekiska folket förlorar, men Bryssel vinner. De nya partierna ser inte default som ett alternativ, de vill alla fortsätta med en expansiv offentlig sektor med hjälp av EU. Egentligen den absolut värsta kombinationen.


UPPDATTERING!: 


Det konservativa LOAS åkte enligt uppgift inte ur den grekiska Riksdagen. Jag använde mig av väldigt tidiga siffror som källa. Så det finns ändå lite goda nyheter i att EU-kritiker klarade sig kvar i den grekiska Riksdagen. 

WebRep

currentVote

noRating

noWeight