Visar inlägg med etikett vänsterliberal. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vänsterliberal. Visa alla inlägg

onsdag 24 juli 2013

Peter Schiff: Pöbelstyret förstörde Detroit.

Detroit ligger 20 miljarder dollar i skuld. 47% av invånarna är analfabeter. Hälften av den vuxna befolkningen är arbetslösa. Hur ska Detroit betala av sina skulder?

Medelklassen har redan flytt staden, skatterna är för höga. Det är endast en fattig svart befolkning som är kvar. Staden har inte pengar till ambulans, polis eller räddningstjänst. Ungefär 10% av brott lyckas polisen lösa. Trafikljusen i många områden är avstängda. Brottsligheten skenar. Det lilla med pengar som stadens fullmäktige har går åt att betala av pensionärerna.

Så kan det gå när vänstern styr en storstad alldeles för länge. Lägg även till hur Romklubbens mål med avindustrialiseringen av västvärlden sedan Jimmy Carter fungerat så effektivt, så förstår man varför Detroit är i fullständig förfall. Obama å sin sida "räddade" de stora industrierna i Detroit så sent som 2012, men med de nya höga skatterna och ObamaCare, blev det tillslut ändå konkurs för Detroit.


måndag 22 juli 2013

Globalist beklagar sig över att vi inte skickar mer vapen till al-Qaida.

Olle Schmidt (FP). 
Bläddrar man igenom gårdagens SvD, så finner man stora rubriker med texten "Historien lär dömma oss hårt för Syrien". Och jag tänkte att, jag kunde bara hålla med. Vår inblandning i mellanöstern som sparkade igång den så kallade "arabiska våren" har varit en katastrof för befolkningen där. Det har lett till ett blodbad särskillt riktad mot religiösa minoriteter, i synnerhet där islamistiska extremister tagit över.

Vad gäller Syrien, så är vi med och finansierar al-Qaida via EU. Detta är alltså en stor skam. Men läser man artikeln, inser man ganska snabbt att författaren hade något helt annat i åtanke. Författaren är den vänsterliberale Olle Schmidt tillhörande Folkpartiet och ALDE inom EU-parlamentet, invald med totalt 11 708 kryss.

Schmidt beklagade sig inte över våldet i sig. Förvisso beklagar han sig över att våldet i Syrien fortsätter, men hans egentliga syfte framgår tydligt att han önskar sig att EU och väst skulle ha varit mer aggressiva mot Assad och skyndat störtandet av hans regering. Enligt honom skulle Sverige inte ha röstat emot att häva blockaden. Schmidt vill ju se till att vi genom EU ska kunna skicka pengar till al-Qaida i Syrien för att störta Assad.

Nu säger Schmidt inte rakt ut "al-Qaida", men för de som är någorlunda informerade, så är det uppenbart att det handlar om det. Och jag tror knappast att Schmidt är så korkad att han inte känner till detta. Hur som helst, så har 11 708 svenskar något att fundera över.

PS: 

Folk har mejlat mig och undrat varför jag inte hugger ner Carl Bildt då han skyddar USA från EU:s granskning av NSA. Jag tror att svaret på den frågan börjar bli uppenbar. Bildt röstade emot hävandet av embargot (mot Syrien) och även emot granskningen av NSA. Det finns så klart olika falanger även bland globalister. Och Bildt hör till Obamas falang. Den falangen är mer försiktig till den "arabiska våren" och inblandningen i Syrien.  Å andra sidan har vi de som vill trycka på för en fortsatt utveckling enligt CIA:s "arabiska vår". Olle Schmidt och John McCain är exempel på detta. Så det är inte så konstigt att Schmidt nu angriper Bildt. Bildt röstar även emot granskningen av NSA för att inte öka trycket på Obama för att på ett oförsiktigt sätt ta sig in i Syrien. 

tisdag 18 juni 2013

... men varför just nu?

Ed Snowden är wistleblowern som offentliggjorde PRISM-programmet och NSA:s olagliga spioneri med mera. 


Det är bra att all den information kring PRISM och NSA kommer ut till offentligheten. Men vi bör samtidigt ändå ställa oss en viktig fråga. Varför just nu?

Jag tror att Ed Snowden är en ärlig snubbe som ville göra vad som var rätt. Jag köper inte medias anklagelser om att han skulle vara en agent åt chineserna. Däremot så tror jag att Snowden kan mycket väl vara en omedveten schackpjäs som nu spelas fram. Och en viktig sådan.

Om man först granskar vad som kommer ut, så är det egentligen inga nyheter. För oss som varit någorlunda uppmärksamma så visste vi redan detta för länge sedan. Man kunde läsa gamla MSM artiklar från 1960-talet för att veta vad det var som pågick. De flesta som hållit sig till alternativ media kan knappast ha blivit förvånade över Snowdens och The Guardians avslöjanden. Men det var två stora grejer som hände nu. När The Guardian inledde sin serie kring avslöjanden mot NSA, så var udden riktad mot Obama. Det är trots allt han som fått mest stryk. Det i sig är intressant. Men vem var det som fick tag på Snowden?

Glenn Greenwald är en amerikansk vänsterliberal politisk journalist som idag jobbar åt brittiska The Guardian. Greenwald gjorde sig känd då han via sin blogg avslöjade Valerie Palme affären. Det skulle bli början på slutet för Bush d y. Kanske denna NSA-skandal blir början på slutet för Obama.

Vi kan dra paralleller med Wikileaks, Bradley Manning och Anonymous där avsöljanden som kommer riktar sig mot vissa. Så det kan verka som riktiga avslöjanden utan alternativa motiver, fast än så är inte fallet. Assange och Wikileaks gjorde sig kända för något vi redan visste. Ändå blev medias reaktion kraftigt överdriven, med tanke på att vi redan visste vad som pågick i Irak. Men det fanns ju ett PR-maskineri bakom det hela, som lyfte Assange till den status han numera åtnjuter.

Till skillnad från Assange och Manning så tror jag inte att Snowden är en dubbleagent eller något dylikt. Och även om han är det, så är det irrelevant. Mer intressant i det här fallet är faktiskt Greenwald, vad han vill, vem han jobbar åt och varför.

Vi får också tänka på att NSA-skandalen i stort sätt såg till att dränka alla andra nyheter i början av juni, bland annat Bilderberg. Som vi sen tidigare vet är Clintonklanen intresserad av att satsa på valet 2016 med Kissingers och Rockefellers fulla stöd. Obama har redan vunnit sitt andra val, så de behöver kanske inte riktigt beskydda honom på samma sätt som innan. Obama kan nu få samma behandling som Bush d y.

Och oj vad det verkar funka. Jag har aldrig tidigare sett vänsterliberala vita USA vända Obama ryggen så mycket som nu. Ska vi tro att plötsligt nu, så har underhållningsindustrin insett att Obama kanske inte var så bra? Eller är det bara så att det är dags att slänga Obama under bussen?



Även de vita, socialistiska, ateistiska, vänsterliberala, Bush-hatarna, som länge såg allting som "Bushs fel", har nu tröttnat på riktigt. Kalla ni det vad ni vill. Men det här ser jag som en psykologisk operation (psy op). Jag trodde aldrig jag skulle hinna se dagen då en politiskt korrekt vänsterliberal skulle ropa orden "Impeach Obama".... Helt otroligt egentligen. Vem trodde att det skulle gå så långt att vita, vänsterliberala, PK, Obama-anhängare skulle yttra dessa ord...?


tisdag 15 januari 2013

Bisarra och skrattretande attacker mot SD-väljare och alternativ media hos avundsjuka, verklighetsfrämmande, pirat-ateist-feminist-vänsterliberala bloggar.

Komedi. Rubriken säger allt.

Vad säger ni om genusfascisten Shed Lights mycket underhållande anklagelser mot debattforumet Flash Back. Ett blogginlägg som utgår ifrån att MSM är kapabla att tala om sanningen för folk. Mycket underhållande text måste jag säga. Enligt "hens" teori, så är det alltså det fria ordet inom Flash Back som ligger till grund för SD:s tillväxt i opinionen.

Fast ännu bättre var nog den ateistiske piratideologen Frilansande Memetiker, som använder sig av "inte rasist men" som primära källa, och menar att SD-väljare är alla idioter och bör kallas så, medan att partiet borde kallas för fascistisk precis som en viss pseudohistoriker (läs Henrik Arnstad) brukar förespråka. Vår ateistiske pirat anser dessutom att media gullar med SD. (LOL!) Antar att han tror på allt som Lena Sundström har att säga om Danmark. När han kallade Avpixlat för en "maffiaorganisation" kunde jag inte hålla mig från att gapflabba. Återigen mycket underhållande läsning.

Något som kan behövas när vi lever i ett så korrumperat land.

söndag 6 januari 2013

Skolan som försatte Sverige i en falsk trygghet.

Stockhomsskolan, precis som Keynesianismen, inspirerades av den svenske ekonomen Knut Wicksell. Både Stockholmsskolan som Keynes kom även fram till samtidigt samma slutssats gällande de makroekonomiska teorierna kring tillgång och efterfråga oberoende av varandra. Debatter sker än idag om ifall den ena eller den andra var före. Men John Maynard Keynes blev dock mer känd internationellt då han skrev sitt verk General Theory (1936) på engelska medan att Stockholmsskolan skrev sina verk och artiklar på svenska, och nådde därmed inte lika mycket uppmärksamhet internationellt.

Stockholmsskolans föddes ur ekonomer som tillhörde den "politiskt ekonomiska klubben" som stimulerades främst av Knut Wicksells verk. Det var ur denna grupp som Stockholmsskolan skulle så småningom växa fram.

Denna skola (Stockholmsskolan/Keynesianismen) är den som dominerat vår planets ekonomiska politik sedan 1930-talet. Tillsammans med Chicagoskolan, som dessvärre endast blev utnyttjad för triangulering av Keynesianismen från "höger", leddes den ekonomiska inriktningen så småningom in i den så kallade nykeynesianismen som råder idag.

Skolan som pekas ut som Stockholmsskolans motsats är den Österrikiska skolan. Där den stockholmska skolan leder till kollektivism, leder den österrikiska till individualism. Där den stockholmska skolan är för centralt reglerad ekonomisk planering (med mindre ytor av ekonomisk frihet), erbjuder den österrikiska skolan ren indivuduell ekonomisk frihet och ansvar. Och medan att stockholmska skolan är för en rörlig valuta, så förespråkar den österrikiska skolan guldmyntfoten. Den sistnämnda skillnaden är kanske den som främst sätter fingret på skillnaden i synen på den ekonomiska filosofin mellan båda skolorna.

1VK blev avgörande för de flesta länders beslut att lämna guldmyntfoten. Guldmyntfoten krävde budgetansvar, en restriktiv ekonomisk politik från statens sida och en restriktiv penningpolitik från centralbankernas sida. Detta var därmed ett problem för staten, politiker, makthavare och specialintressen, som visade sig ha svårt för det här med budgetansvar. Med 1VK:s krigsutgifter hade makthavare en ursäkt för till att lämna guldmyntfoten för att kunna bedriva en expansiv ekonomisk och penningpolitik. Det är då ingen tillfällighet att välfärdsstaterna växte fram under mellankrigstiden. Stalin, Hitler, FDR, Per-Albin Hansson, dom hade alla sina egna varianter på det som i själva verket är den Nya Världsordningen: Det vill säga välfärdsstaten. Och detta skulle eliterna aldrig kunnat lyckas med under guldmyntfoten. Många intressegrupper gynnades av detta. Med en ständigt ökande inflation fann fackpamparna ett nytt existens berättigande, storföretagen gynnades av staternas expansiva ekonomiska politik och bankerna skulle så klart kunna fixa rejäla bonusar på centralbankernas expansiva penningpolitik.

Stockholmsskolan, kan man säga, var nyckeln till både socialdemokraternas politiska dominans, men också till Sveriges långsamma ekonomiska förfall från guld till skuld. Sedan de socialistiska fabianerna i CSA (Centralförbundet för Socialt Arbete) spelat en ledande roll inom svensk politik (som jag skrivit om i min serie om socialdemokraternas historia, i andra delen) kan man säga att vänstern redan åtminstone sedan 20-talet erövrat liberalerna (om inte tidigare). Så som socialister så väl som liberaler var aktiva inom CSA, så dominerades Stockholmsskolan av just dessa två politiska grupperingar (alltså dagens motsvarighet till folkpartister och socialdemokrater, se listan nedan).

Keynesianismen/Stockholmsskolan visades upp som den gyllene medelvägen mellan kommunism och kapitalism och därför anammades av den politiska mitten internationellt. I Sverige blev det en del av "samförstånds" policyn där socialister som liberaler och storföretagare som fackpampar kunde alla komma överens ^^.

Stockholmsskolans idéer skulle så småningom erövra hela den politiska skalan i Sverige, från vänster till höger då motståndet från de konservativa inte var robust nog för att stå emot. Detta till den grad att Sverige identifieras ekonomiskt med just Stockholmsskolan. Detta är något som jag personligen fått erfara, när jag pluggade nationalekonomi vid universitetet. Professorerna skryter om Stockholmsskolan. Och att kritisera den betraktades nästan som att angripa professorerna själva och landet.

Det är ganska roligt att se personer som Carl B Hamilton (FP) och Carl Bildt (M) kritisera keynesianer, när de själva bedriver keynesiansk ekonomisk politik i praktiken. De kommer undan med deras hycklande då större delen av landets befolkning är fullständigt ignoranta gällande ekonomi och ekonomisk historia. Försök att föreslå guldmyntfoten till Hamilton eller Bildt, så kan jag lova er att de kommer att tala om för dig hur illa detta vore. Dessa landsförrädare är de som fortsätter med den falska tryggheten som Stockholmsskolan försatte Sverige i.

Nedan följer en lista på kände figurer inom Stockholmsskolan:

-Gunnar Myrdal (socialdemokrat och eugenist)

-Bertil Ohlin (folkpartist)

-Erik Lindahl (akademiker)

-Dag Hammarskjöld (ingick i flera socialdemokratiska regeringar, homosexuell, hedning och globalist)

-Alf Johansson (nationalekonom och offentligt anställd av sossarna inom bostadspolitiken)

-Erik Lundberg (nationalekonom och nära rådgivare åt sossarnas finansminister Ernst Wigforss)

-Ingvar Svenilsson (arbetade åt FN och blev känd för sina dåraktiga teorier om planekonomi)

-Gustav Cassel (grundaren av Stockholmsskolan och aktiv inom NF)

-Eli Heckscher (nobelpristagare, nationalekonomisk historiker och teoretiker)

-David Davidson (nationalekonom med stark inflytande hos sossarna)

Det är viktigt här att även förstå nätverket som fanns mellan akademiker (nationalekonomer) och politiker. Socialdemokraten Ernst Wigforss kom i kontakt med Stockholmsskolans idéer, långt innan han blev finansminister, via DYG (De Yngre Gubbarna), en vänsterextrem kulturradikal studentförening i Lund. Bland dessa vänsterradikala studenter finner vi, förutom Ernst Wigforss, även Östen Undén och en ung Tage Erlander. Även "liberalen" Bertil Ohlin var medlem i det vänsterextrema DYG.



PS: Det jag skrivit i det här inlägget fick jag inte lära mig på Universitetet. Professorerna agerar mest som Gatekeepers från sanningen idag. Varför ska man slösa sin tid där när man kan skaffa sig information från oberoende källor och utan att skuldsätta sig till CSN? 

Övriga tips: 

Läs gärna: 
The Keynesian Legacy Unravels av Tyler Durden på Zero Hedge

Lyssna gärna på föreläsningen: 
Is Milton Friedman a Keynesian? An Analysis of the Chicago School av Roger W. Garrison hos The Ludwig von Mises Institute´s seminar