Min kommentar till Granskning Sveriges avslöjande om familjen Reinfeldt.

Jag har varit väldigt upptagen och inte haft tid att kommentera detta, som jag velat kommentera sedan det kom fram förra veckan. Och det gäller Granskning Sveriges (GS) avslöjande reportage om familjen Reinfeldt.

Det är egentligen två huvudämnen som jag ville ta upp och avhandla här. Ett är The Manchurian Candidate, och två är de svenska så kallade libertarianerna.

Många har tyvärr blivit besatta av ett hat mot Fredrik Reinfeldt som person, som om han enskilt skulle vara ansvarig för allt ont som händer. Att GS gjorde ett avslöjande reportage som förklarar mycket om Fredriks barndom verkar många se förbi helt.

Jag tror faktiskt att GS bara har skrapat lite på den absoluta toppen på en enorm guldberg av nyhetsvärde. Deras intervju med Fredriks pappa, Bruno Reinfeldt, är mycket avslöjande, och säger faktiskt mer än vad som sägs. Exakt vad som Bruno försökte göra för att rädda Fredrik från den svåra familjesituationen är svårt att säga, om han ens gjorde en ansträngning över huvud taget. Men den uppenbara boven i denna familjedrama är Birgitta Reinfeldt, Fredriks mamma och Brunos f d fru.

Hur en klassisk borgerlig högerman som Bruno kunde bli ihop med en så vänsterextrem och radikal kvinna som Birgitta kan vara svårt för många att förstå. Men jag vill påminna läsare att när det gäller spioneri och underrättelsetjänsters arbete, så har det alltid varit norm att skicka en agent på målet via just kärleken. Många har sedan visat sig ha varit gifta med och bildat familj med sin egen spion. Hela deras liv och kärlek visar sig sedan vara en bluff. Uppenbart, i det här fallet, är att LO eller någon liknande vänsterradikal institution haft Bruno som måltavla. Och Birgitta var agenten.

När Bruno och Birgitta sedan bildat familj börjar Birgitta genast indoktrinera barnen i sin radikala marxistiska inriktning. Det är här någonstans som GS verkar tappa tråden. Marxisterna är inte emot någon välfärdsstat. Tvärtom vill de att den ska växa så pass mycket att den inskränker in på bara skinnet hos varje individ. Birgitta och andra kulturmarxister är inget undantag. (Håll i den tanken ett ögonblick så återkommer jag till detta).

Birgitta hade i praktiken hjärntvättad Fredrik in i hennes kulturmarxistiska synsätt. Något som gjort att en del som arbetat väldigt nära Reinfeldt upplevt att han (som vuxen) agerat väldigt psykopatiskt. Mycket tyder på att Fredrik då kanske rent av var ett offer för någon form av Mind Control. Kanske är Fredrik Reinfeldt, rent av, ett MK-Ultra fall. Ett alternativ som vi nu inte kan stryka bort.

Ty vad var det Bruno sa i intervjun? Han menade på att Socialdemokraterna hade gett sig på familjen Reinfeldt och Fredrik i synnerhet på ett mycket grovt sätt. Så det är klart att Fredrik drivs av ett personligt hat mot Sossarna. Vem skulle inte det, om du skulle drabbas på samma sätt? Nu ville inte Bruno säga mer i intervjun, så vi vet inte om det var sjukvården, socialstyrelsen eller någon annan institution, som i vilket fall som helst domineras av socialdemokrater, som skulle ha varit boven. Uppenbart är att det finns mer att gräva i här.

Den typen av experimenterande och utnyttjande som Birgitta och Sossarna (via sina olika tentakler) utsatte Fredrik för är så klart oförlåtligt. Men det hela slutar ändå i att Fredriks revanschlust blir missriktad. Och istället för att förstöra ofärdstaten, så hjälper han bara till att förstärka den senare som politiker.

Ty med facit i hand kan vi se att välfärdsstaten faktiskt vuxit under Reinfeldt. Trots att vi haft en så kallad "borgerlig" regering så har Sverige ändå ett av världens högsta skattetryck i världen. Inga riktiga rejäla nedskärningar ägde rum. Tvärtom gick satsningarna (läs kostnaderna) för välfärdsstaten uppåt som en raket. Och jag har tidigare nämnt detta på den här bloggen. Göran Hägglund (KD) sa att regeringen Reinfeldt har satsat mer pengar och resurser på välfärden än någon annan regering innan. Och det är den absoluta sanningen! Regeringen Reinfeldt såg till att expandera välfärdsstaten. Det har aldrig satsats så mycket pengar på skola, vård och omsorg som under Reinfeldts regeringsperiod.

Vi bör även komma ihåg att det var Reinfeldt som störtade Bo Lundgren och skapade de Nya Moderaterna. Och de nya moderaterna skulle inte längre utmana och angripa välfärdsstaten. De skulle tvärtom förvalta Sossarnas verk. Det är i praktiken arvet efter Reinfeldt.

Reinfeldt öppnade upp för en stor invandring som i praktiken inneburit att vi kanske aldrig mer ser Moderaterna regera utan att på något sätt kompromissa med SD eller ingå i en bred 7-klöver regering. The Manchurian Candidate (Fredrik Reinfeldt) har bara saboterat och förstört för Moderaterna och borgerligheten.

Detta kan också förklara varför Reinfeldt inte blev vänsterpartist. Han blev moderat istället och förstörde partiet inifrån, förmodligen för all framtid. Och då kommer vi in på ytterligare ett element. Och det är de så kallade svenska libertarianerna.

Jag kan nämna två framstående svenska libertarianer som förespråkat massinvandring som ett exempel. Det är Fredrik Segerfeldt och Johan Norberg. I många ämnen är dom här två väldigt bra. Väldigt duktiga och väldigt kunniga. Jag älskar Segerfeldts attacker mot kulturvänstern och hela konceptet med presstöd till alla PK-tidningarna. Och Norberg skriver oftast riktigt bra kritik mot Riksbanken och den penningpolitik som drivs i Sverige. Men när det gäller invandringen är dessa herrar helt ute och cyklar.

Samma sak skulle man kunna säga om MUF på 80-talet. En radikal nästan anarkokapitalistisk gäng, ledda av Ulf Kristersson. Som förövrigt idag är arvtagaren efter Anders Borg inom Moderaterna. I det här libertarianska gänget drevs man av ett avsky mot Sossesverige. En avsky som även jag delar. Och en avsky som jag även har mött personligen med en hel del svenska liberaler som jag haft bekantskap med. Denna avsky är fullkomligt förståeligt. Problemet är att många av dessa liberaler/libertarianer har gått på en myt. Och de har gjort sig själva till Sossarnas marionetter på ett för dem mycket olyckligt sätt.

De började hata Sverige. Sossarna lyckades förknippa Sverige med Socialism och Socialdemokratin så pass mycket att svenska liberaler/libertarianer till sist valde att köpa Sossarnas berättelse om Sverige. Och jag tror att mycket av det här har med indoktrineringen via skolväsendet att göra. Något som Sossarna redan satte igång via 1946 år Skolkommission, då Sverige införde den östtyska skolmodellen (Die Einheitsschule). På det sättet har Sossarna kunnat ta ifrån svenskarna, och även liberalerna deras historia, deras berättelse om Sverige.

På 1800-talet inledde Sverige en enorm tillväxt tack vare liberala reformen inom ekonomin. Det var dessa reformer som skulle öppna upp för svenskars innovationer. Detta kombinerat med en gammal konservativ luthersk arbetsetik ledde till en långsam men ändå kraftig ekonomisk utveckling som skulle med tiden höja levnadsstandarden för alla svenskar. Under 1900-talet lade sedan Sossarna en blöt filt över det hela. Och mjölkade ur allt de bara kunde. Vilket till sist skulle kulminera i det oundvikliga 90-talskrisen och en klar ekonomisk försämring för Sverige. Något som Sverige egentligen fortfarande inte återhämtat sig ifrån ännu.

När Sossarna lyckades få svenska liberaler och libertarianer att förknippa Sverige med socialism och sosseri, så vände sig det här gänget, med MUF i spetsen, mot internationalismen. De var starka anhängare av EU och globalisering. Sverige hade ingen historia, ingen betydelse. Sverige var av inget värde längre för dessa liberaler.

Problemet var att de förväxlade Sossesverige med det riktiga Sverige. De blandade ihop den svenska Sosse-Staten med folket (svenskarna). Härmed kom en form av självhat och förakt mot svenskar och Sverige.

Kanske liberaler och libertarianer kan dra lärdom av att aldrig mer förväxla Staten med folket. Och att erkänna att människorna inte bara är tomma skal (tabula rasa) som kan fyllas i med vad som helst, utan att folket har en kultur, en historia och en tradition. Något som faktiskt är värt att bevara. Att ett hus måste ha väggar, så att inte taket rasar. Att svenskar även har många positiva egenskaper. Något som svenskar har, inte på grund av sosseriet, utan snarare tvärtom TROTTS sosseriet. Ett arv som svenskarna har kvar från tiden innan socialismen lyckades etablera sig i landet.

De stora förlorarna av massinvandringen är de borgerliga. De flesta invandrare som kommer till Sverige numera röstar 10 fler gånger på Sossarna än på de borgerliga. Många invandrare är värdeliberaler, men även de som inte är det, röstar på vad som kommer att ge dem mer i plånboken för minsta ansträngning. (Därför tror jag också inte att det är islamisterna som utnyttjar socialisternas godhet, utan tvärtom socialisterna som via deras sociala ingenjörskonst utnyttjar islamisterna).

De flesta invandrare idag kommer från en civilisation som historiskt sätt varit en diktatur eller ett kungadöme (och då snackar vi inte ens om några upplysta despoter). Invandrare utanför västvärlden kommer tyvärr att ta med sig mer tyranniska ideal. Vilket naturligtvis kommer att gynna vänstern och inte högern i Väst. Mönstret är tydlig i hela Europa, och även USA.

Om liberaler och libertarianer är intresserade av att försvara de värden som gjorde den klassiska liberalismen möjlig, så måste de faktiskt inse att vår västerländska kultur har ett unikt värde, och att den är värt att försvara. De kan inte fortsätta att betrakta individer som om de vore tomma skal, utan kultur, historia och traditioner. Då blir de ett lätt bytte för socialisternas kulturrelativism och nedvärdering av den västerländska civilisationen.

Som tur är, har många libertarianer på internationell nivå faktiskt börjat inse fakta. Men här i Sverige verkar de mest högljudda libertarianer inte inse att massinvandringen bara kommer att göra socialismen och i synnerhet ofärdstaten starkare och mer tyrannisk än någonsin tidigare.

GS, MK-Ultra.

Ted Cruz ställer upp som presidentkandidat för NAU?

Ted Cruz har lanserat sin kandidatur för att bli USA:s nästa president. Men är hans kandidatur egentligen för att snarare bli president över NAU (Nordamerikanska Unionen)? 

Det är nämligen så att Ted Cruz var född i Kanada, närmare bestämt i Calgary, i delstaten Alberta. Så på samma sätt som en del har ifrågasatt Obamas födelseort, så är detta lika problematiskt då Cruz inte är en naturligen född medborgare, han fick sitt medborgarskap senare i livet. 

Ytterligare ett problem är att han är ursprungligen latinamerikan, och hans första reklamkampanj som presidentkandidat, har lanserats, men endast på spanska! Så det är klart att Cruz bakgrund verkar spela en allt för stor roll i hans kampanj. 

Inte nog med detta, så är hans fru, Heidi Suzanne Cruz Nelson, medlem i CFR, och varit aktivt med och hjälpt Goldman Sachs. Under den tiden publicerade hon en rapport med namnet "Building a North American Community" där man förespråkade en Nordamerikansk Union, mycket likt EU i Europa. 

Ted Cruz har dragit många populistiska växlar, angripit Obama hårt och även angripit CFR och kallat det för ett hot mot USA:s nationella suveränitet. Dock har han varit förtegen om sin frus medlemskap i samma organisation. 

Kanske lanseras Ted Cruz för att försöka sno röster från Rand Paul inom den republikanska kampen om nomineringen. Det återstår att se vem som drar det längsta strået i den kampen. 

Dags att sluta kalla Fria Tider för en "libertariansk" tidning.

NationalBolsjevismens flagga, med Fria Tiders logga.

Ja tyvärr blir det ytterligare en kritisk artikel mot så kallad Alternativ Media. Och jag vill först påpeka att webbtidningen Fria Tider får gärna ta sina egna ställningstaganden. Om det nu gäller utrikespolitiken, eller schismer i någon av SD:s distrikt.

Problemet jag har är anledningarna till detta, vad Fria Tider (FT) väljer att kalla sig och ha för premisser. Sedan dess början 2009 har tidningen kallat sig "libertariansk". Och det tyckte jag så klart var bra. Inget mig emot. Men sedan omkring 2012, då webbtidningen lanserade en rekrytering, började den här profilen att hamna allt mer i skymundan.

Ledarsidan började försvara fackfascismen i sin ivriga kritik mot Expressens Anna Dahlberg. Visst, FT kunde fortsätta med att kalla sig "invandringskritisk", men redaktionen insisterade med att kalla sig just "libertariansk".

Värre skulle det dock bli senare. De publicerar en lång artikel som i stort sätt gjorde reklam för Alexander Dugin, fadern för den ryska national-Bolsjeviskiska rörelsen. Återigen, FT kan kalla sig nationalistisk och invandringskritisk. Helt okej, med mig. Men de kan inte fortsätta att kalla sig "libertariansk". Trots detta, insisterar redaktionen att benämna sig som just "libertariansk". Men nu börjar det faktiskt bli ett riktigt skämt!

Inte nog med detta, så väljer FT att göra sig ekonomiskt beroende av den svenska grenen av den identitära rörelsen. Detta skedde förra året. Därmed slutade FT vara en helt oberoende gräsrotstidning, utan snarare ett munstycke åt denna rörelse. Intressant nog, gör även denna rörelses gren i Sverige stor reklam för just Dugin, via webbsidan Motpol, som är den Skandinaviska grenens tankesmedja för den identitära rörelsen.

Man kan säga mycket om den identitära rörelsen. Men den är allt annat än libertariansk, och till och med rent fientligt inställt till kapitalismen. Så FT kan kalla sig för en invandringskritisk, nationalistisk, konservativ webbsida. Men definitivt inte en libertariansk webbsida!

Den identitära rörelsen har sin ursprung i Nouvelle Droite rörelsen i Frankrike, ledd av Alain de Benoist. En kristofobisk hedning som vill att "Indo-Européerna" återvänder till sin hedniska (Babylonska) religion. Inte konstigt att en ledande figur inom MotPol är Oskorei, en bloggare med en marxistisk bakgrund som sedan inspirerats av de Benoist med flera. Alain de Benoist var själv inte bara marknadsfientlig men gick även till hårt angrepp mot Front National.

Svenska nazister är också skeptiska till den identitära rörelsen, och anser att den är en "borgerlig" rörelse. Så anklagelserna haglar från alla håll, mellan dessa olika grupper av hedniska kollektivister.

FT:s koppling till tankesmedjan Motpol har blivit allt starkare då de med jämna mellanrum bjudit in tankesmedjans skribenter in på ledarsidan.

Det här kan tyckas vara en liten betydelselös detalj. Men jag menar att man är oärlig mot sina egna läsare, om man menar att man kan låtsas vara libertariansk samtidigt som man propagerar för marknadsfientliga lösningar på ledarsidan, finansieras av en rörelse som har en helt annan agenda än libertariansk och som dessutom får tillgång till ledarsidan.

FT ligger idag på samma nivå som SvD, vad gäller hyckleri. SvD kallar sig för en liberal-konservativ tidning, när den snarare är en socialliberal tidning. Det kallas falsk marknadsföring.

Jag måste tyvärr stämma in i kritiken som redan framförts av andra fristående bloggare mot FT. Detta är förstås väldigt tråkigt, då jag tycker att FT publicerar, för det mesta, riktigt bra artiklar. Undertecknad har själv fått artiklar publicerade där.

Tyvärr så måste jag konkludera att om nu FT en gång i tiden verkligen var en libertariansk tidning, så har den nu definitivt kapats av kollektivister. Detta är okej, så länge FT är öppna och ärliga med detta. Det har de dock inte varit, då de fortsätter att felaktigt benämna sig själva som "libertarianer", vilket de så klart INTE är.

PS: Observera att i min kritik av den identitära rörelsen, så kallar jag aldrig den för extremistisk eller våldsbejakande. Jag bara påpekar att den inte är libertariansk.

Sanandaji krossar socialisternas argument för kollektiviserad sjukvård.

Den här månaden har sjukvården varit bland de dominerande ämnena i Sverige, mycket med tanke på diskussionerna i den gångna veckans S-kongress. Socialisterna har varit noga med att attackera valfriheten och vinsterna inom sjukvården. Även tidningen Fria Tider som tidigare varit någorlunda konservativa har det senaste året svängt och blivit socialister i den här frågan. 

Det som bör attackeras är så klart subventionerna inom vården, inte vinsterna. Men i det socialistiska landet Sverige, så har vi inte kommit så långt. Moderaterna verkar mer måna nu om att förvalta det socialistiska arvet. 

Som tur är, så har vi familjen Sanandaji som vaskar fram den obekväma sanningen i det socialistiska Sverige, som till varje pris vill tro på att Staten kan vara god, och enligt dem, har varit god, och att om bara rätt sosse (Löfven) kommer till makten så kommer allt att bli så bra. 

Medans Tino Sanandaji avslöjar bedrägeriet kring massinvandring, så avslöjar hans bror, Nima Sanandaji, bedrägeriet inom den statliga sjukvården. De socialistiska vinklingarna för att till varje pris smutskasta privata alternativ inom vården, och dölja det faktum att dödligheten inom kollektiviserad (socialistisk) vård är betydligt högre(!), är det som Nima Sanandaji påpekar tydligt. Socialisterna må använda ord som "kakerlackidé" för att väcka upp känslor, men som tur är, får de bakläxa den här gången. 

Att dödligheten är betydligt större inom statlig vård är ingen slump. Den främsta anledningen till att socialister vill ha statligt vård, är för att de gått med på Agenda 21:s planer till att reducera världens befolkning. De korporativistiska systemet vi har med subventionerad vård gör likadant, men skillnaden är att kollektiviserad vård, är så mycket mer effektiv. 

Inom dödskulten, socialisterna, finner vi de främsta förespråkare för aborter, och vi är egentligen inte så långt ifrån att eutanasi även börjar ses som en "lösning". Även detta har med Agenda 21:s avbefolkningsprogram att göra. 

Jag föreslår att folk lyssnar på vad Ron Paul hade att säga om ämnet sjukvård. Det är viktigt att förstå att läkaren arbetar inte gratis. Sjukvård är ingen omistlig rättighet! Sjukvård är en tjänst som läkaren erbjuder. Och han kan då inte arbeta gratis för din begäran. Han måste också få betalt för den tjänsten som han erbjuder/utför. Staten kan inte betala läkaren, för att Staten äger ingenting. Det som händer då är att Staten tar från skattebetalare för att ge till läkaren. Istället för att två parter kommer överens, så griper Staten in mellan läkare och patient. 

Vad gäller fattiga, sjuka och svaga, så bör man fråga sig, om de bör lita på att Staten ska ta hand om dem. Detta är alltså, samma Stat som ger dem vacciner för att försämra deras hälsa. Ju fler sjuka människor dessto större behov anser sig Staten tvingas ha. Det blir till en ond cirkel. Vill de sjuka, fattiga och svaga att Staten kontrollerar deras sjukvård? När man studerat Agenda 21, så förstår man varför globalisterna är så mycket för en kollektiviserad sjukvård. Dags att vakna nu! Vård av fattiga, sjuka och svaga bör vara något som kyrkan och andra frivilliga sysslar med. Det vill säga verklig solidaritet, inten den där Staten kontrollerar en via sina byråkrater. 

Kampen om Centerpartiet slutar oavgjort - alla verkar vara nöjda.

Världens mest förvirrande
politiska parti. 

Samtidigt som Stefan Löfven visar upp för väljarna att han på fullaste allvar inte står för någonting alls, så pågick den interna kampen inom Centerpartiet mellan de gamla Åsa-Nisse marxisterna, och de nya libertarianerna. I ett stundtals fullständigt förvirrande diskurs om invandring, skatter, försäkringar, kärnkraft och ideologi, så var det uppenbart att falangerna inte skulle komma helt överens den här helgen.

Men till slut kunde Annie Lööf och Co. träffa journalisterna med några resultat. Och resultatet mellan de två främsta falangerna blev alltså, oavgjort. Ja, för att det var ingen sida som riktigt vann. De fick alla kompromissa och alla fick liksom mötas i mitten. Det roliga var väl kanske att alla var nöjda. Oerhört nöjda.

Som tur är för Annie Lööf, har hon nu partiet med sig. Men man kan också se att Lööf har påverkat partiet om man jämför den från tiden då Maud Olofsson var partiledare. Olofssons parti var ett tydligt socialliberalt parti. Olofsson hade fört Åsa-Nisse marxisternas arv från 60-talet vidare. Annie Lööf å andra sidan kommer själv från den mest högljudda CUF-falangen som ställde sig emot FRA-lagen och IPRED, och hon tillhör därmed alltså den libertarianska falangen i partiet även idag.

Trots Lööfs och Centerns nya besked består dock otydligheten. Vi får väl fortsättningsvis betrakta Centerpartiet som ytterliggare ett parti som envisas med att trängas i mitten av den politiska skalan.

SR, SvD.

Sammanvägda opinionsmätningar för december 2012.

Efter åtta opinionsmätningar för december månad år 2012 är sammanvägningen för månaden redan klar före årets slut.

Resultat:

S 32%
M 29,8%
SD 9,5%
MP 8,6%
V 5,8%
FP 5,6%
C 4,1%
KD 3,7%
Övr. 0,9%

Kommentar:

SD fortsätter summera, men de har inte riktigt dragit ifrån MP som är mindre än en procentenhet bakom. 2013 lär bli året då SD lämnar MP efter sig och drar ifrån med tvåsiffrigt i opinionsmätningarna. Prognosen är tydlig. År 2013 kommer att bestå av massinvandring, en enorm varselvåg, höjda skatter och massinflation.

Det är däremot svårt att veta hur väljare beter sig. En kris kan gynna Statsministern, så som det gjorde 2008.

SD har fått utstå ett hårt tryck från massmedia under hösten. Men en del har kommit till slutsatsen att SD inte påverkas särskillt mycket, då SD:s anhängarskara är internetbaserad och har en negativ bild av massmedia. Men man skulle samtidigt kunna dra liknande slutsatser när det gäller C. Partiet har sedan i somras upplevt ett konstant tryck (dock inte lika intensiv som SD). Ändå lyckas partiet hålla sig ovanför Riksdagsspärren.

Senast har C:s nya förslag till partiprogram hamnat i centrum. Mycket svårtolkad, och nyhetsförmedlingen av den i alternativ media som i MSM har varit mycket tillspetsad och förvirrande. Rent teoretiskt är det bra med "fri invandring" om man helt avskaffar välfärdsstaten. Vi slipper alla bidragstagare och får alla som är intresserade av att arbeta hårt. Men det får aldrig läsaren reda på. Sedan skulle plattskatten kunna ge Sverige en ekonomiskt boom om det gick igenom. Det här är kanske den stora positiva diskussionen som sker inom borgerligheten i Sverige idag. Förslaget om månggifte, är kanske inte heller ett förslag "för" månggifte, men emot att staten ska ingripa i giftermålet. Men än står det i det oklara, ifall C kan tänka sig befria kyrkorna från staten, om de ändå vill minska statens roll i våra liv. Som jag tidigare skrev baserar sig min kritik mot C:s libertarianska drag, kring hur konsekventa de är beredda att vara med sin ideologi(?). Det är egentligen där jag ifrågasätter det den så kallade "stureplanscentern" håller på med. Deras libertarianska idéer skulle annars kunna göra mycket gott.

Jag vill även påminna om de socialdemokratiska bloggar som menar att mediadrevet mot Centern är något som drivs från Reinfeldt. En teori som jag håller med om. Hur som helst, så är det långt kvar till valet och mycket kan hände tills dess.

Status.st

Äganderätt före så kallad "fri rörlighet"!

Tino Sanandaji är som vanligt onådig mot massinvandringsivrare, oavsett om de är leninist-marxister eller om de är limousin-liberaler.

Jag ville bara göra ett snabbt inlägg för att rekommendera folk att läsa Sanandajis klockrena kritik av massinvandringen ur ett klassiskt höger-libertarianskt perspektiv, med Friedrich Hayek, Adam Smith och John Stuart Mill som grund för argumentationen.

Faktumet är, att om du är en libertarian och tror på frihet, så kan du inte samtidigt vara för massinvandring. Medborgarna i ett land har rätt att sätta stopp eller slänga ut icke-medborgare från landet. Precis som man respekterar ägenderätten, bör man inse och lika så respektera landet som ett gemensamt ägande av medborgarna, där medborgarna har rätt att bestämma hur invandringen (som på olika sätt påverkar dem) ska få se ut.

Jag upprepar det. Om du tror på frihet på riktigt, och är libertariansk på riktigt, så kan du inte vara för massinvandring. Den så kallade "fria rörligheten" tar slut där äganderätten börjar gälla. Detta gäller även det gemensamma ägandet, som i till exempel ett land. Medborgarna bör vara suveräna, lika så länder. Du har rätt att slänga ut någon utomstående från ditt privata hem, lika så har medborgarna rätt att utvisa icke-medborgare från sitt land.

Det är egentligen så sann frihet funkar. Men respekterar man inte äganderätten så som marxisterna, så kan man ha lite svårt att förstå det.

Läs Tino Sanadajis fantastiska artikel här.

Jag gillar er, Centerpartiet, men jag kan inte rösta på er.

Jag lever i en del av landet som domineras av C-anhängare. Och jag känner en del medlemmar i partiet. Och jag måste säga att jag känner inte samma antipati mot Centerpartiet, som många andra SD-anhängare gör. Det finns mycket i partiets budskap som är bra, och vore bra för Sveriges ekonomi. Det har i synnerhet blivit bättre med Annie Lööf. Det här partiet har egentligen två stora problem.

1. De är inte konsekventa. Trotts deras libertarianska drag, kritik mot regleringar och kritik mot en allt för stor stat, som alla riktiga och viktiga frågor som man kan stödja. Så har de vid flera tillfällen visat en inkonsekvens i sina egna kärnfrågor.

2. De är moderatledningens gisslan. Och så länge de förblir en del av Alliansen, kan de liksom inte riktigt utföra de positiva förändringar som de egentligen vill.

Jag följde mediadrevet mot Annie Lööf tidigare i år. Och märkte tydligt att det handlade om ett drev. En som inte riktigt funkade så som media hade velat. Även socialdemokratiska bloggare spekulerade vad detta skulle kunna handla om. Några skulle kanske till och med hålla med mig. Reinfeldt och den moderata ledningen gillade inte Annies libertarianska utspel. Mediadrevet var något som Reinfeldt hade bestället för att visa henne vart skåpet skall stå. Inte ska man komma in i Alliansen och tro att man ska kunna leka libertarian.

Annie Lööfs kritik mot LO-maffian är faktiskt helt riktig. Annie Lööfs kritik mot regleringar som gör det svårt om inte omöjligt för små- och medelstora företagare att anställa folk är helt utmärkta. Men av någon anledning, verkar M ha en tyst överenskommelse med LO om att se till att unga hålls utanför arbetsmarknaden. För att det är moderaterna som saboterat varje försök från Centern att rucka på LAS.

I Centerpartiets senaste projekt om ungdomsarbetslöshet, Ett Hållbart Val, försöker Annie Lööf och Centern återigen driva den här frågan. Titta på siffrorna, titta på orsakerna till problemen, och titta även på de lösningar som man presenterar i rapporten. LAS måste omprövas, det måste bli enklare och billigare för företagen att kunna anställa folk, och förenkla även rekryteringsprocessen för dem. Helt riktiga lösningar och en helt legitim kritik mot LO:s heligaste ko och hur den drabbar den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsregleringarna är illa i Sverige. Men nu kommer de tyvärr inte bara ifrån LO. De kommer även ifrån EU. Annie Lööf ska få en eloge för sin kritik mot Euron, och att partiet numera är kritisk till att bli en del av Euro-vansinnet. Men en småföretagare så väl som medelstora företagare är kanske dom som drabbats värst av EU-regleringar på arbetsmarknaden. I synnerhet de helt orimliga miljöregleringar. Storföretagen är de enda som klarar sig undan detta. EU håller på att omvandlas till en oligopol där endast ett antal storföretag och megastora-multinationella företag har råd att konkurrera. Sanningen är att denna oligopol, inte tillåter någon konkurrens. Ty det är endast ett antal storföretag som kommer undan och klarar sig efter att EU-regleringarna redan röjt undan alla andra konkurrenter (eventuella uppstickare är chanslösa).

Så det skulle alltså kanske krävas en omprövning av Centerpartiets syn på EU? Nej, faktiskt mer än så. Centern är bra på att angripa de orimliga arbetsmarknadsregleringar som företagare måste stå ut med. De är däremot betydligt sämre på att bekämpa de orimliga miljöreglraingarna som företagare måste stå ut med.

Vi har framför allt Lena Ek som verkar jobba dag och natt, på att försöka göra det omöjligt för småföretagare och bönder (Många som numera blivit EU:s gisslan via subventioner). Samtidigt som vi har miljöpartiet som vill göra det omöjligt för företagare ute på landet, så gör Centern i stort sätt det samma i sin iver för "gröna frågor" och en ny "grön ekonomi" (som betyder Agenda 21, alltså en avindustrialisering av väst kombinerat med en avbefolkning av landsbyggden bland annat).

Centerns iver för värdeliberalism drabbar även deras annars vettiga libertarianska drag. Mycket på grund av detta har Centern faktiskt svårt att atrahera konservativa väljare. Ett arv från Olof Johansson som dessvärre fortfarande ekar inom Centerpartiet.

Så här ser vi att Centerpartiet inte klarar av att stå för sin egen filisofi, som många väljare (enligt mig) skulle stödja. Men även om de nu vågade göra det, skulle de få moderatledningen på sig. Mediadrevet mot Annie Lööf var bara en varning. Det enda rimliga valet som Centern då har, är att lämna Alliansen. Men då offrar de den position de redan har. Och suget efter makt kan ibland bli större än viljan att förändra landet på allvar.

Tom Woods i intervju om ekonomisk historia med mera.

Bland det jag ångrar mest i mitt liv, är att ha slängt bort år av mitt liv på unversitetet där jag i stort sätt blev indoktrinerad in i keynesianismen. Den ekonomiska skolan som är ansvarig för dagens ekonomiska kriser. I flera decenier har svenska ekonomistudenter i Sverige drillats in i keynesianismen oavsett om det är socialistiska eller borgerliga professorer.

Istället för att skuldsätta er till CSN och indoktrineras och fördummas i svenska universitet, föreslår jag att ni lyssnar på Peter Schiff och Tom Woods om ni vill lära er mer om ekonomi, frihet, men kanske främst just ekonomisk historia. Ovan kan ni höra en intervju som en lokal FOX News station gjorde med Tom Woods.

Tom Woods har börjat projektet LibertyClassroom.com för att lära ut folk om ekonomisk historia på att politiskt inkorrekt sätt och som de etablerade lärosäten aldrig kommer att göra. Du kan följa föreläsningar via webben enkelt, och för er som vill lära er om ekonomi är detta ett måste!

Om du verkligen vill visa ditt motstånd mot keynesianer och övriga kollektivister är lärdom om ekonomisk historia och den historiska relationen mellan stat och individ ett måste!