Sexodus - Feminismens seger mot relationen mellan män och kvinnor.

Kanske månadens mest uppmärksammade artikelserie, som skapat stordebatt på internationell nivå (förutom kanske i Statsfeministiska Sverige) är Milo Yiannopoulos artikelserie hos Breitbart, under överrubriken The Sexodus.

Yiannopoulos tar upp ett oerhört viktigt ämne som man pratar alldeles för lite om. Han har kanske inte med alla element, men han har med de viktigaste. Och det gäller feministernas (och eliternas) sociala ingenjörskonst för att förinta relationen mellan män och kvinnor, i synnerhet unga män och kvinnor.

Detta rör alltså fenomenet Sexodus eller MGTOW, eller den postmoderna (postfeministiska) mannen. 

Unga män har helt enkelt gett upp. Det är inte längre värt besväret att skaffa sig en tjej. Man har blivit anklagat för att vara en potentiell våldtäktsman, eller en äckel, kryp. Och många unga män vet inte längre ifall de ska vara den vita riddaren eller den tuffa grabben. Vad han än gör, blir det fel. 

Istället väljer unga män i allt högre grad att ge upp på kvinnor och istället söka sig till porr, datorspel, sport, droger och andra grabbiga aktiviteter. Det är alltså inte längre värt att skaffa sig en stabil relation med en kvinna. 

Parallellt med detta är unga kvinnor allt mer missnöjda och olyckliga. De kan inte hitta den rätta mannen. Och de blir samtidigt allt mer promiskuösa. Vilket gör dem mindre intressanta för män att investera i en längre relation med. 

Allt färre par gifter sig. Och vi märker också hur snabbt västerlandet går under då allt färre barn föds i väst. Statsfeminismen har inte bara gjort män allt mer irrelevanta, utan även kvinnor allt mer olyckliga, på samma gång. Och denna kombination har lagt grunden för en kommande demografiskt katastrof. 

Ett land ligger före alla andra i denna utveckling. Och det är Japan. Barnafödandet är katastrofalt låg. Och männen är knappast intresserade av att skaffa sig kvinnor längre. Det är ett recept som i längden skadar en hel civilisation. Men det visste vi ju redan förstås. 

De som följt den här bloggen, vet redan att ytterst sällan sker något av en slump. Vi känner till eliternas Agenda 21, som har sina rötter tillbaka till Malthus felaktiga befolkningsteorier. Samtidigt som media och så kallade "experter" skrämmer massorna, om att vi är för många, är vi defacto på väg mot en global demografisk katastrof, som kommer att få långvariga konsekvenser för framtiden.

Men det finns ytterligare ett element i det hela, som jag tog upp i min artikel om feminismens hedniska rötter. Slutmålet ÄR att helt utplåna så väl män som kvinnor. Eliterna vill medvetet feminisera män och maskulinisera kvinnor. Och det är här HEN-agendan i Sverige och det tredje könet kommer in. Relationen mellan män och kvinnor kommer att bli helt irrelevanta. Familjen som koncept kommer att försvinna helt. Reproduktionen kommer att skötas av Staten. Därför är heterosexualismen numera irrelevant för eliten. Deras plan är att fortsätta att lansera homosexualismen och andra avvikelser, tills de uppnått sitt mål att helt utplåna familjen, den sista bastionen av frihet mot Staten. 

Det är utifrån denna kontext som vi bör förstå Yiannopoulos artikelserie. 

Sexodus part 1, Sexodus part 2. 

Kriget mot blondinbellorna.

Maria Montazami grät hos feministiska familjefientliga Hübinette (Public Service). 

Jag ville passa på och göra ett blogginlägg om ett fenomen som man kunnat observera ganska tydligt, ganska länge nu i Sverige. Jag tycker att agendan är både tydlig och logisk ur feministernas perspektiv. Detta gör att en hel del klassiska myter om feminister faktiskt bekräftas. Och det gör det för att det finns åtminstone något av sanning i det. 

Årets hittills, kanske mest intensiva debatt i Sverige har kommit efter Belinda Ohlssons dokumentärserie F*tstim (döpt efter den feministiska tidning som hon själv var med och skrev i på 90-talet) som sändes via Public Service. För att sammanfatta det hela så var det så att Belinda som tidigare varit en drivande person inom den tredje vågen av feminismen på 90-talet, på sätt och viss börjat backa från monstret hon själv varit med hade skapat. Egentligen så var Belinda en nyttig idiot åt krafterna bakom den så kallade tredje vågen av feminismen på den tiden. Hon är fortfarande feminist, och i hög grad, så visar dokumentären att hon ganska öppet är mansfientlig (uppenbarligen utan att ens inse det själv). Men på sätt och vis känner hon inte igen sig i de mest extrema eller "banbrytande" feministerna som finns där ute. Detta resulterade i en dokumentärserie, som egentligen är feministisk propaganda. Men de mest galna, tog det så klart som ett angrepp. Vilket ledde till en ganska stor debatt i ämnet. 

Det hela kulminerade i hat mot Isabella Löwengrip (Blondinbella), för att hon hade tagit avstånd från feminismen. Men hatet mot Blondinbella från feministerna är och var inget nytt, eller särskilt ovanligt. Feministerna har en tendens att ge sig på en del kvinnor som de uppfattar som "könsförrädare" och "fiender". Det spelar ingen roll om de själva visar en förkastlig kvinnosyn, mot sina egna "medsystrar", då dessa kvinnor faktiskt är värre än "mansgrisarna". De betraktar dessa kvinnor som Quislingar i deras kamp. 

Blondinbella, Maria Montazami, Carolina Gynning, Ebba von Sydow, Hanna Widerstedt, PAOW, Kissie, Rebecca Stella, ja, jag kommer inte på alla. Men jag tror ni förstår vilka, eller vilken grupp det är jag pratar om. De är faktiskt av alla åldrar. Men de kanske dominerar bland yngre kvinnor. Och, ja, kanske de inte är de smartaste. Och ja, de kanske till och med är rent av moraliskt förkastliga. 

MEN. Till skillnad från feministerna, så har de fortfarande sina kvinnliga instinkter kvar. De är väldigt stereotypiskt kvinnliga, då de mest är intresserade av mode, smink och dekorering bland annat. Intressant nog totaldominerar deras bloggar i Sverige. Alla andra kategorier ligger längre ner. I synnerhet politiska blogger som egentligen är ytterst få och lockar en bråkdel av andelen läsare i jämförelse. 

Någonstans borde folk även förstå att feminister bedriver ett krig mot kvinnlighet. De ser ner på det. Vilket är utgångspunkten för elitens radikala feminism. Det är faktiskt grunden för allt vad jämställdhet är i västvärlden idag. Att attackera så väl manlig virilitet, så väl som kvinnlighet. Och eftersom Sverige är skådeplatsen för den mest extrema experimentet för just feminism, så är det inte heller så konstigt att just "hen"-konceptet lanserades just här. 

Så jag överdriver inte när jag pratar om att feminister är familjefientliga. De är ju det, så uppenbart! Inte bara avskyr de manlighet och kvinnlighet, och vill ersätta det med "hen". Men de vill även få folk att tro på skilsmässan. På 90-talet skrev feminister (i samma krets som Belinda) att kvinnor blev lyckligare av skilsmässan. Återigen familjefientlighet. De baserade inte historien på någon trovärdig fakta, då skilsmässan de facto är ett misslyckande! 

Jag håller med folk att den utgångspunkten, måste basera sig på avundsjuka. Jag ser faktiskt inte någon annan förklaring. De är helt enkelt avundsjuka på människor som lyckats i livet. Och de är beredda att utföra subversiva attacker, på grund av deras avundsjuka. 

Feminismen är bland de viktigaste brickorna i elitens samhälleliga spel. Allting går tillbaka återigen till Agenda 21, och den globala elitens ambition att kraftigt reducera världens befolkning. Detta är A&O för Romklubben. 

Jag minns fortfarande när Maria Montazami bjöds in av Public Service till programmet Hübinette. Alla i publiken verkade vara från Södermalm. De behandlade Maria med förakt. De skrattade under intervjun, och såg på henne som lite konstig. Varför då, för att hennes dröm var att skaffa barn. Hübinette och publiken skrattade åt detta, och såg ner på henne. Dessa översittare ser ner på någon som Maria Montazami, som är väl förankrad i sin kvinnlighet och vilja att skaffa barn. De tycker hon är konstig, för att hon börjar gråta när hon berättar att det alltid varit hennes dröm att få bli mamma. Så vidrigt av dessa feministiska, elitistiska häxor. Ty häxor är just vad de är. Det som de sysslar med är en avancerad form av alkemi. (Jag länkar till min artikel i ämnet om feminismens hedniska rötter längst ner i artikeln). 

Carolina Gynning var ytterliggare en som var bjuden av Public Service att medverka i programmet Hübinette. Och där skulle man få samma feministiska hets från häxan Hübinette. Carolina har tack och lov lite skinn på näsan, och säger ifrån allt hen-trams, på skarpen dessutom! 

"Blondinbellorna" är på sätt och vis en motståndsrörelse till elitens feministiska agenda. Trots de brister de må ha, så tycker jag att vi ändå får se dem som något positivt för samhället. De har åtminstone sina naturliga kvinnliga instinkter kvar. Något som feminister så klart avskyr. 

En del kanske blir förvirrade att feminister brinner så mycket för HBTQ-frågor. Feminister brukar annars betraktas som en kvinnorörelse. Men så är det ju inte. De är snarare en hen-rörelse, därmed passa HBTQ-intressen väl in i feminismen. Därför driver de en linje för att kunna genomföra en Ny Världsordning åt den globala eliten. 

Jag tror tyvärr att trycket kan tyvärr bli än hårdare i framtiden. De (eliten och deras feministiska häxor/alkemister) är inte beredda att gå hela vägen än. Men i framtiden ska de nog ändå försöka ta oss dit förr eller senare. 

Läs även min artikel om feminismens hedniska rötter: 

Feminismens sinnessjuka målsättning för en Ny Världsordning och dess hedniska rötter. 

Dags att stödköpa pasta från Barilla.

Motverka åsiktsförtryckare, stödköp pasta från Barilla! 

Mina läsare kanske minns Chick-Fil-A kontroversen. Där företagets ägare inte hade de progressiva åsikter som gäller i den Nya Världsordningen. Och därför orsakade stora protester bland globalister och de perverterade värdeliberala åsiktsfascisterna över hela Nordamerika.

I år är det dags för samma visa, den här gången gåller det dock Europa. Den här gången är det det italienska pastaföretaget som inte är tillräckligt homofil för att kunna passa in i den Nya Världsordningens värdegrund. Allting började med en mycket märklig fråga som Barilla chefen, Guido Barilla, fick av en journalist från italiensk Radio 24.

Guido Barilla förklarade hur viktig kärnfamiljen var för dem.

"För oss kvarstår konceptet om den heliga familjen som en av grundvärderingarna för företaget." 

Och nu kan man redan höra NWO-larmet gå! Ojojoj, Guido börjar balansera på linjen som separerar tillåtna och otillåtna åsikter i den Nya Världsordningen. Och då slår journalisten till med om Barilla kan tänka sig ha ett homosexuellt par i reklam för Barillaprodukter. Varför det stora italienska pastaföretaget ska inrikta sig till just homosexuella kan man fråga sig. Guido Barilla, gjorde dock misstaget att vara ärlig och politiskt inkorrekt samtidigt.

"Jag skulle inte göra det, men inte på grund av avsaknad av respekt för homosexuella, som har rätt att göra vad de vill utan att störa andra. Jag har inte samma synsätt som de har och jag tror att familjen vi vänder oss till är en klassisk familj." 

Guido Barilla gör klart att han inte har något emot homosexuella personligen, och påpekar att de kan göra vad de vill så länge de inte stör andra. Han klargör dock att han inte har samma synsätt som dem.

Det som de värdeliberala homofilerna hakar upp sig på, är nog den sista raden. Guido Barilla sägar att Barilla vänder sig till den klassiska heterosexuella kärnfamiljen när de gör reklam. De progressiva värdeliberalerna, kan alltså inte acceptera att den klassiska heterosexuella kärnfamiljen förblir normen. I deras kulturmarxistiska samhällsupplösande perspektiv, är en sådan bakåtsträvare som Guido Barilla förkastlig.

Journalisten från Radio 24 fortsätter med att fråga hur Guido Barillas åsikter (värderingar) eventuellt påverkar homosexuella pastakonsumenter. Återigen svarar Guido Barilla oskuldsfullt och politiskt inkorrekt.

"Tja, om de gillar vår pasta och vårt budskap kommer de att äta den, om de inte gillar den och de inte gillar vad vi säger kommer de att äta annan." 

Den stora italienska homosexuella föreningen Equality Italia,  har tolkat det som en uppmaning till bojkott. Och har nu inlett en bojkott mot Barillas produkter.

Det som bör klargöras är att det är inte alla homosexuella som har en sådan agg mot den heterosexuella kärnfamiljen. Men det är uppenbart att Equality Italia, och andra liknande organisationer i hela Europa, inte är bland dessa. Den här frågan har inget med homosexuelism att göra egentligen. Det har snarare mer med värdefrågorna att göra. Och inom den, finner vi åsiktsförtrycket hos de som nu högljutt protesterar.

Så var det i Nordamerika i fjol med Chick-Fil-A, och så är det nu med Barilla i Europa. Självklart får värdeliberaler bojkotta, även om det är absurt. Jag uppmanar dock värdekonservativa att stödköpa Barillas produkter. Även om du går på någon LCHF-diet, så kan det vara värt att göra en markering för den heterosexuella kärnfamiljen, som globalisterna har för avsikt att förinta.

SvD.

Skottland vill se borgerliga vigslar (partnerskap) för heterosexuella par.

I Skottland arbetar auktoriteter nu fram ett förslag för heterosexuella par att ingå borgerliga vigslar (partnerskap) istället för att gifta sig som i en traditionell vigsel (äktenskap). Detta är ingår i den uraniska agendan för att på sikt helt eliminera traditionella kristna aktenskap mellan män och kvinnor. En tyst men rå attack mot familjen.

I framtiden kommer partnerskap att vara "inne". Medan att äktenskap kommer att ses ner på, som något "bakåtsträvande". Allt i linje med det som Aldous Huxley, H. G. Wells och det socialistiska Fabian Society förespråkade, för att bryta ner kärnfamiljen och göra dem till isolerade individer helt beroende av Staten.