Erdogans dotter driver sjukhus som vårdar ISIS-jihadister.

Sümeyye Erdogan.

En turkisk sjuksköterska som jobbat vid ett sjukhus i sydöstra Turkiet hävdar att President Erdogans dotter leder ett sjukhus som i hemlighet vårdar ISIS-jihadister.

Sjuksköterskan är en visseblåsare och vill förbli anonym. Hon säger att hon jobbade som sjuksköterska på sjukhuset i staden Sanliurfa, nära gränsen till Syrien.

Dit kom MIT (Turkiska säkerhetspolisen) med flera konvojer fyllda med svårt skadade ISIS-krigare. Där vårdades jihadisterna i hemlighet. Och sjuksköterskan säger att hon tvingades vårda dem under tystnadsplikt. Hon pekar även ut presidentens dotter, Sümeyye Erdogan, som den ansvariga som driver sjukhuset, inklusive dess hemliga verksamhet.

Anklagelserna är dock inte alls långsökta, då Sümeyye har tidigare uttryckt sitt stöd för ISIS, då hon öppet sagt att hon velat åka till Mosul som volontär för att vårda ISIS-jihadister. Något som fick stor uppmärksamhet i turkiska medier.

Det är numera, mer eller mindre, erkänt att Turkiet köper upp billig olja från ISIS. Något som hjälper terrororganisationen finansiera sin verksamhet och dumpa priset på olja. Nu visar det sig även att Erdogans son, Bilal Erdogan, är inblandad i denna verksamhet via företaget BMZ Ltd. som säljer oljan vidare till utlandet och är en drivande aktör i dumpningen av oljepriserna.

AWD.

De blodtörstiga turkarna!

Blodtörstiga turkar vill ge sig på Syrien.

Den turkiska regeringen börjar bete sig allt mer som sina förfäder från steppen i centralasien. Nu när Arabiska Förbundet i stort sätt deklarerat att Syrien och Assad-regeringen är "fair game", har turkarna visat allt större intresse av att spänna sina geopolitiska muskler i området till sydost.

Turkarna har ändrat retoriken mot Assad-regeringen. Nyligen jämför den turkiske premiärminstern Erdogan, Assad och Syrien-regeringen med Hitler och Nazityskland. Detta är i synnerhet märkligt då Erdogan tidigare gått på semester tillsammans med Assad med förhoppningen att kunna kultivera honom. Tydligen så har turken ändrat inställning. Numera är det påtryckningar och en betydligt hårdare ton som gäller.

Så medans arabstaterna uppmanar sina medborgare att lämna Syrien börjar turkarna diskutera en "buffertzon". Frankrikes utrikesminister, Alain Juppe, har också förespråkat en "buffertzon" för att ta hand om flyktingar. Turkarna menar att de kan tänka sig att sätta upp flyktingförlägningar inne på syrisk mark. Att det är en inskränkning av Syriens nationella suveränitet och att det skulle skapa en reaktion från Damaskus verkar inte bekymra Erdogan-regeringen. Turkarna sägs vara mer oroliga för en inbördeskrig som i sin tur skulle utlösa större konflikter mellan främst olika sunitiska och shiitiska grupper. En grupp som kan bli mycket dynamisk är den kurdiska minoriteten på båda sidorna av gränsen (för Turkiets del gäller PKK). Ett inbördeskrig skulle kunna trygga en reaktion som får det att bubbla även på turkiska sidan av gränsen.

En del har diskuterat om en FN resolution så att EU och USA ska kunna införa en "flygförbudzon" (dvs avsätta regimen). En "lame duck" som Medvedev är kanske oberäknelig fram till mars då Putin är tillbaka. Men Kina lär fortfarande använda sitt veto i FN för att hindra en repris av det som hände med Lybien. Det vill nog väst inte riskera.

Man har även diskuterat om ett angrepp från havet med USA:s och Turkiets sjömakt. Men ryssarnas militära sjöbas i Tartus skulle trigga ytterliggare polarisering mellan USA och Ryssland. Så även det alternativet försvårar en del.

Syrien har inte så mycket flyg. Och nu när ryssarna skickar moderna luftvärnsvapen och missiler till Syrien så känns både attacker från luften och havet uteslutna. Syrien är allra starkast  när det gäller sina panzervagnar. Dock så har Turkiet tillräckligt mycket mark- och panzarstyrkor för att kunna överväldiga Syrien.

Så om Wahabiisterna misslyckas med sina "frihetskämpande" rebeller är sannolikheten mycket stor att Turkiet gör det snuska jobbet åt EU/USA och samtidigt utvidgar sin maktsfär till en nivå den inte varit på sen Osmanska-tider.