Visar inlägg med etikett Mali. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mali. Visa alla inlägg

fredag 21 november 2014

Löfven snackade ihop sig med Hillary.

Två Bilderbergare i kärt möte.
Hillary som förra året utsågs av RIIA (The Royal Institute of International Affairs) till elitens favorit att ta över efter Obama som USA:s president, tog nyligen emot Sveriges Statsminister, tillika Bilderbergare och landsförrädare, Stefan Löfven (S).

Om mötet berättar Löfven att Hillary var väldigt nyfiken och välinformerad om det parlamentariska läget i Sverige. Tydligen var hon redan mycket väl underrättad om läget i Sverige. Vi kan bara spekulera i vilka råd som Löfven fick från henne.

Utöver det så var Hillary nyfiken på feministiska frågor. Något som hon säkert vill lansera i sin valkampanj för år 2016. Även klimatalarmismen ligger henne varmt om hjärtat, precis som hos Löfvens regering. De är båda väldigt överens gällande Agenda 21, för att avindustrialisera och förstöra de få produktiva jobben som finns kvar i både Sverige och i USA, respektive.

Ytterligare en viktig fråga i Löfvens USA-besök var kriget i Mali, där Sverige är med och hjälper den internationella maffian kriga de islamister som de själva beväpnade via Libyen-kriget (2011), för att nu passa på och plundra landets naturresurser. Själv ser Löfven kriget i Mali som en stor "möjlighet" för Sverige att ytterligare knyta sig hårdare till FN (Världsregeringen).

Även inbördeskriget i Ukraina diskuterades så klart. Nu vet vi i alla fall att nästa gång Löfven öppnar käften, så är det egentligen Hillary som talar.

AB, SvD.

tisdag 2 juli 2013

SD: Nej till franska piratkriget i Mali, och nej till knarkbaronerna i NATO!

Igår var det SD:s dag i Almedalen. Jimmie Åkesson intervjuades tidigt på morgonen och fick frågan om hans SD anser att Sverige bör delta i Frankrikes postkoloniala piratkrig i Mali. Där gav SD ett tydligt NEJ. Och överträffar därmed förväntningarna på SD när det gäller utrikespolitiken igen. Nej till kriget i Afghanistan, nej till kriget i Libyen, det enda partiet som varit kritiska till ett deltagande i kriget i Syrien (och därmed även i CIA:s al-Qaida vår). Och nu drar SD ytterliggare en växel genom att inte ta det "anti-islamistiska" betet i Mali. Man gör nämligen samma analys som i kriget i Afghanistan. Dessutom prioriterar SD uppbyggandet av det svenska försvaret före inblandning i internationella räder.



Jag rekommenderar folk även att kolla upp Mikael Janssons, SD:s förvarspolitiske talesman, som förklarar utmärkt varför SD är emot ett NATO-medlemskap och även varför SD är emot en krigsinsats i Mali. SD vill däremot gärna se ett nordiskt samarbete inom försvarsfrågor.

Klicka gärna på taggen "Mali" nedan för att läsa tidigare artiklar om det franska postkoloniala piratkriget i Mali. 

onsdag 30 januari 2013

Frankrike blockerar media från att rapportera direkt från striderna i Mali.

Frankrikes socialistiske försvarsminister, Jean-Yves Le Drian. 
Franska DGSE har lärt sig läxan från både Lybien och Syrien. Den här gången tar man det säkra före det osäkra, och blockerar media från att rapportera direkt ifrån striderna i Mali.

Sedan den 11 januari har Frankrike lett ett våldsamt angrepp mot islamisterna i norra delarna av landet, som de för övrigt själva hjälpte till att beväpna. I liknande angrepp i Syrien, men kanske främst i Lybien, så har många oskyldiga civila drabbats. Något som en del, riktiga journalister, valde att berätta. Att utgå från att franska stridsplan "träffar rätt" den här gången och att det franskledda trupperna inte själva begår några övergrepp, finns det ingen anledning at misstänka. Varför ändra sig om riskerna att bli uthängd har minskat?

DGSE är betydligt nogrannare nu med att segra i propagandakriget mot alternativa medier jämfört med under Sarkozys sista slarviga år. Hittills har det nämligen varit snålt med bilder från kriget i Mali. Journalister är lite som gisslan i huvudstaden, Bamako, då det råder just en blockad när det gäller bilder. Underförstått att de bilder som kommit fram har godkänts av Frankrike först. Den franska socialistiske försvarsministern, Jean-Yves Le Drian motiverar detta med att antalet franska trupper på plats måste hållas hemliga. Det kan nämligen bli fler än vad som var tänkt från början.

"Tvåtusen femhundra var det vi sa från början, kanske det blir fler," 

Le Drian har även sagt att målet för denna insats för Frankrikes del "är en total  återerövring av Mali", och att "vi tänker inte lämna några fickor" av motstånd kvar. Som sagt, så tillhör Mali Frankrikes intressesfär än idag.

Lägg även märke åt vilka rapporter som kommit fram från MSM. Endast tacksamma röster från lokalbefolkningen. Detta trotts att byar och städer ligger i ruiner. Påminner en del om tidigare rapporter från Lybien och Syrien.

måndag 14 januari 2013

Franska trupper sätts in mot franska vapen i Mali.

Frankrike till attack i sin gamla koloni. 
Hollande har deklarerat krig mot rebellerna i Mali. Och det borde inte förvåna oss.

Ett antal sanningar borde vara klara för alla nu. Först, det faktum att det inte spelar någon roll vem som vinner ett val. Åtminstone inte nu för tiden. Frankrikes nuvarande President Hollande fortsätter med samma målsättning som förra presidenten, Sarkozy. För det andra så kan vi även konstatera att Frankrike än idag bestämmer över dagordningen i sina gamla kolonier, som i det här fallet Mali i Afrika, tidigare blev det Elfenbenskusten. Och för det tredje, så tillhör det hela den Trilaterala Kommissionens plan för destabilisering, ledd av Obamas utrikespolitiska rådgivare Zbignew Brzezinski.

Franska trupper i Afrika. 
Som jag påpekade i våras så beväpnades de islamistiska trupper med franska vapen som dumpats in i Lybien av DGSE. Syftet var så klart att hjälpa islamisterna störta Khaddafi. Samma vapen hamnade hos islamisterna i Mali via al-Qaida i Niger. Alexander Mezyaev i en artikel hos Global Research är inne på samma linje, och menar dessutom att Frankrike var aktiv med att se till att islamisterna i just Mali fick vapnen.

Vad det hela kommer att sluta i är svårt att säga, i synnerhet nu när Hollande tydligt sagt att trupperna kommer att finnas kvar i Mali så länge det behövs. Men vi vet att destabiliseringens syfte är att avskräcka investeringar och inflytande från Kina. Det som sker är en ny kapplöpning om Afrika mellan väst och Kina. Islamisterna är endast ursäkten för att få till diversa olika insatser som AFRICOM ska kunna utföra uttalade mål för att bekämpa terrorismen i Afrika. Boko Haram i Nigeria kan även de vara ett framtida mål i denna uppdrag, för att på olika sätt destabilisera området och försvåra för kinesiska investeringar.

Men för att sammanfatta det hela så har islamister i Mali fått vapen från DGSE. Dessa ska nu bekämpas. Sammtidigt har vi islamister som försöker störta Assad i Syrien. Dessa anser DGSE inte ska bekämpas utan, istället ska man hjälpa dem för att erövra Syrien från Assad.


torsdag 5 april 2012

Obama, Sarkozy med flera, hjälper islamister i Mali.

Krigskarta.
Hyckleri. Medans olika ledare i väst går in med hårdhandskarna mot islamister, gör de samtidigt allt för att hjälpa dem. Frågan är om folk i allmänhet har förmågan att göra sin egen research och tänka kritiskt för att avslöja den enorma hycklerin. Främst gäller det Frankrikes nuvarande president som plötsligt ger sig på islamister på hemma plan. Detta så klart lagom innan valet och lagom efter terrorattentatet i Toulouse.

Men samtidigt är Sarkozyregeringen starkt inblandad i det som nu sker i Mali. Mali tillhör Frankrikes maktsfär i Afrika. Till skillnad från Elfenbenskusten som förra året också fick uppleva sin uppror. Så slogs den ner ganska fort av Frankrike, då Sarkozy gav makten till den muslimske IMF-marionetten Quattara. Detta tyder på att revolten i Elfenbenskusten var en verklig nationalistisk revolt bland kristna mot tyrannen Quattara. I Mali verkar målet snarare vara fullständig destabilisering. Detta passar Obamas AFRICOM utmärkt.

Tusentals malisiska medborgare tog sig ute på gator och torg för att demonstrera i huvudstaden till juntans favör. De hade plackat med sig där det stod "Ner med det internationella samfundet" och "Ner med Sarkozy", medans de hyllade kupp ledaren Kapten Amadou Sanogo. Denne Kapten som ledde CNRDR (National Committén för Återupprättandet av demokrati och Stat) som tog över makten i huvudstaden Bamako, hävdar att anledningen till kuppen var regeringens slapphet gentemot Taureg-separatisterna i norr.

Innan vi går in på vad som sker i norra delen av landet, är det viktigt att påpeka att Kapten Amadou Sanogo har varit i USA många gånger för att få special militär utbildning som endast vissa utvalda i amerikanska ambassader fick. (Så redan här har vi några frågetecken).

Dock verkar Kaptenen inte ha USA:s fullständiga stöd då de kräver att persident Amadou Toumani Touré får återta sin post. Även de fransktalande grannländerna kräver det samma. Och AU (Afrikanska Unionen) har uteslutit Mali från Unionen tills vidare. USA kräver nu till och med ett embargo! Detta i ett land där hälften av befolkningen lever på under $ 1,25 per dygn! Det är uppenbart att målet är att fullständigt destabilisera området. Med tanke på detta har de fransktalande grannländerna valt att sätta in trupper vid sina gränser mot Mali. Redo för det som uppenbarligen lär ske, då embargot endast kommer att styrka misären och ge den perfekta miljön för inbördeskriget att utveckla sig till något större med stor risk för spridning i hela området med flertalet flyktignar.

Under tiden har Tuareg-separatisterna, med MNLA (National Movement for the Liberation of Azawad) i spetsen, lyckats slå de malisiska trupperna i norr. I regionen som MNLA kämpar för har AQIM (al-Qaida in the Islamic Maghreb) varit väldigt aktiva i. AQIM, som är al-Qaidas gren i södra Sahara, har varit mycket aktiva i regionerna i både Mali och Niger. Även om MNLA har hävdat att deras mål endast är ett självständigt land, så har Malis regering anklagat MNLA för att vela grunda en sträng islamistisk stat tillsammans med AQIM.

På senare tid har dock MNLA:s attacker mot de malisiska trupper varit mer intensiva. Detta har att göra med LIFG (Lybian Islamic Fighting Group). (Ni vet, den gren av al-Qaida som våra JAS-plan hjälpte ta över makten i Libyen och störta Khaddafi. Just det dom ja). Mot slutet av året 2011, efter att ha slagit de sista Khaddafi-lojalister i södra Lybien, kunde al-Qaida grenen i Lybien föra över vapen längre söderut. Det är rimligt att tro att al-Qaida längre söderut i Niger, AQIM, fick vapnen. Antagligen för att jaga ner ytterliggare Khaddafi-lojala flyktingar. Dessa vapen hamnade i denna vintern hos Tuareg-rebellerna. Det handlade om allt från maskingevär till, pansarvärn- och luftvärnsvapen. Plötsligt var Tuareg-separatisterna överlägsna de malisiska trupperna, och med konflikten i landet fick Tuareg-rebellerna ett drömläge.

Det hela har dock koplicerats ytterliggare då ett annat Tuaregisk-sepratistgrupp, Ancar Dine, gett sig in i striden. Till skillnad från MNLA så döljer inte Ancar Dine om sina krav på Sharialag. Deras ledare heter Iyad Ag Ghaly som själv är en salafist. Hans kusin, Hamada Ag Hama, är ledaren för den ena grenen av AQIM.

Kapten Sanogo försäkrar att demokratin kommer att återställas så fort Tuareg-miliserna i norr har slagits undan och att alla som valt att delta i återförenandet av landet skulle uteslutas från det kommande demokratiska valet. Med tanke på det folkliga stödet som Kapten Sanogo har bakom sig blir det svårt att få väck honom utan att väcka en folklig frustration som redan visat sig i Bamakos gator, där mistroendet mot internationella samfundet och i synnerhet Sarkozy som pekas ut tydligt av malisiska medborgarna, redan är så pass stort.

Men om Kapten Sanogo är i uppdrag för Obama. Ger det här ytterliggare en dimention. Och det tyder i så fall på att konflikten kommer att bli långvarig. Vilket med stor sannolikhet kommer att leda till en destabilisering, inte bara av Mali, men även dess grannländer.

Delar av denna artikel var ursprungligen skrivna på franska av journalisten Nile Bowie. Med Rubriken: "Une guerre séparatste se profile au Mali á la suite du coup d`Ètat". Nile Bowie lämnar oftast över reportage åt Tony Cartaluccis Land Destroyer Report och Michel Chossudovskys Global Research.