torsdag 28 februari 2013

En riktig konservativ svensk varnar Sverige från sin grav.

Harald Hjärne. En oljemålning av Anders Zorn. 
Harald Hjärne var en professor i historia vid Uppsala Universitet och aktiv som politiker för de konservativa kring sekelskiftet (1800-1900-talen). En mycket aktiv debattör, som var av den gamla stammen, som in i det sista motsatte sig utvecklingen mot pöbelstyre trots att sitt eget parti under Arvid Lindmans ledning svek och valde att gå med liberalernas och socialisternas krav att införa pöbelstyret i Sverige.

Harald Hjärne framförde Sveriges kanske mest välartikulerade kritiken av majoritetsstyret (pöbelstyret: alltså det som vi idag kallar för demokrati). Nyckeln i hans kritik kunde sammanfattas med ordet ansvar. Dels menade han att landet riskerade att utsättas för de skiftande folkmajoritetens godtyckliga nycker. Dessutom överlämnade då folket över ansvaret till ett "privilegerad pöbelfrälse". Han menade också att konflikt skulle uppstå mellan det allmänna intresset och "valmansintresset". Detta skulle i sin tur leda till pöbelmajoritetens plundring av de övriga.

"Med rösträtten kommer man ej längre än till val av betrodda män, som sedan äga att utöva sin myndighet utan de väljandes effektiva kontroll.". 

Och det var precis det som hände. Nu med facit i hand, har vi sett hur valmansintresset antingen via ignorans eller på grund av avundsjuka medvetet eller omedvetet omvandlat landet från ett traditionellt konservatvt samhälle till ett progressivt socialistiskt samhälle under de privilegerade pöbelfrälset, socialdemokraternas, ledning.  Det är precis det som har hänt!

Medans det allmänna intresset krävde ansvarstagande så krävde valmansintresset mera bidrag, billigare pengar och i stort sätt allt åt alla. Och vilka skulle då erbjuda detta om inte de främsta påhejare till denna utveckling nämligen den blivande sosseadeln, alltså den blivande privilegerade pöbelfrälset. Folket gav därmed, precis som Hjärne varnat, all sin makt till en liten elit. Precis som Hjärne också förutsåg skulle detta leda till en ökande demoralisering. En del frågar sig idag, varför de ska rösta om de endast kan påverka marginellt och samtidigt legitimera makten de inte har särskillt mycket inflytande över. Vi har alla blivit varandras fångar under pöbelstyret där pöbelfrälset bestämmer.

Harald Hjärne var också kritisk mot partibildningarna. Men även här skulle den svenska högern så småningom vika ner sig för trycket från vänstern.

Nya läsare kanske vill läsa artikeln jag skrev förra året, där jag går in lite djupare i den här frågan, bland annat, och problematiserar många av de nu härskande koncept som idag dominerar mänsklighetens perspektiv.

2 kommentarer:

  1. "Harald Hjärne var också kritisk mot partibildningarna."

    Påminner mig George Washingtons varning om partibildning.

    http://www.youtube.com/watch?v=QlHVHNn3TBg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även denna varning:
      "A Democracy cannot exist as a permanent form of government. It can only exist until the voters discover they can vote themselves largess out of the treasury with the result that democracies always collapse over a loose fiscal policy, always to be followed by a dictatorship."
      Alexander F. Tyler

      Även denna varning är intressant:
      "Democracies have ever been spectacles of turbulence and contention; have ever been found incompatible with personal security or the rights of property; and have in general been as short in their lives as they have been violent in their deaths."
      James Madison

      Jag håller inte med den här killen om hans eskatologi men jag håller fullt med honom om konsekvenserna av demokrati: http://www.kingwatch.co.nz/Times_Seasons/Hegemony/wounded_beast.htm

      Radera