Min kommentar till Granskning Sveriges avslöjande om familjen Reinfeldt.

Jag har varit väldigt upptagen och inte haft tid att kommentera detta, som jag velat kommentera sedan det kom fram förra veckan. Och det gäller Granskning Sveriges (GS) avslöjande reportage om familjen Reinfeldt.

Det är egentligen två huvudämnen som jag ville ta upp och avhandla här. Ett är The Manchurian Candidate, och två är de svenska så kallade libertarianerna.

Många har tyvärr blivit besatta av ett hat mot Fredrik Reinfeldt som person, som om han enskilt skulle vara ansvarig för allt ont som händer. Att GS gjorde ett avslöjande reportage som förklarar mycket om Fredriks barndom verkar många se förbi helt.

Jag tror faktiskt att GS bara har skrapat lite på den absoluta toppen på en enorm guldberg av nyhetsvärde. Deras intervju med Fredriks pappa, Bruno Reinfeldt, är mycket avslöjande, och säger faktiskt mer än vad som sägs. Exakt vad som Bruno försökte göra för att rädda Fredrik från den svåra familjesituationen är svårt att säga, om han ens gjorde en ansträngning över huvud taget. Men den uppenbara boven i denna familjedrama är Birgitta Reinfeldt, Fredriks mamma och Brunos f d fru.

Hur en klassisk borgerlig högerman som Bruno kunde bli ihop med en så vänsterextrem och radikal kvinna som Birgitta kan vara svårt för många att förstå. Men jag vill påminna läsare att när det gäller spioneri och underrättelsetjänsters arbete, så har det alltid varit norm att skicka en agent på målet via just kärleken. Många har sedan visat sig ha varit gifta med och bildat familj med sin egen spion. Hela deras liv och kärlek visar sig sedan vara en bluff. Uppenbart, i det här fallet, är att LO eller någon liknande vänsterradikal institution haft Bruno som måltavla. Och Birgitta var agenten.

När Bruno och Birgitta sedan bildat familj börjar Birgitta genast indoktrinera barnen i sin radikala marxistiska inriktning. Det är här någonstans som GS verkar tappa tråden. Marxisterna är inte emot någon välfärdsstat. Tvärtom vill de att den ska växa så pass mycket att den inskränker in på bara skinnet hos varje individ. Birgitta och andra kulturmarxister är inget undantag. (Håll i den tanken ett ögonblick så återkommer jag till detta).

Birgitta hade i praktiken hjärntvättad Fredrik in i hennes kulturmarxistiska synsätt. Något som gjort att en del som arbetat väldigt nära Reinfeldt upplevt att han (som vuxen) agerat väldigt psykopatiskt. Mycket tyder på att Fredrik då kanske rent av var ett offer för någon form av Mind Control. Kanske är Fredrik Reinfeldt, rent av, ett MK-Ultra fall. Ett alternativ som vi nu inte kan stryka bort.

Ty vad var det Bruno sa i intervjun? Han menade på att Socialdemokraterna hade gett sig på familjen Reinfeldt och Fredrik i synnerhet på ett mycket grovt sätt. Så det är klart att Fredrik drivs av ett personligt hat mot Sossarna. Vem skulle inte det, om du skulle drabbas på samma sätt? Nu ville inte Bruno säga mer i intervjun, så vi vet inte om det var sjukvården, socialstyrelsen eller någon annan institution, som i vilket fall som helst domineras av socialdemokrater, som skulle ha varit boven. Uppenbart är att det finns mer att gräva i här.

Den typen av experimenterande och utnyttjande som Birgitta och Sossarna (via sina olika tentakler) utsatte Fredrik för är så klart oförlåtligt. Men det hela slutar ändå i att Fredriks revanschlust blir missriktad. Och istället för att förstöra ofärdstaten, så hjälper han bara till att förstärka den senare som politiker.

Ty med facit i hand kan vi se att välfärdsstaten faktiskt vuxit under Reinfeldt. Trots att vi haft en så kallad "borgerlig" regering så har Sverige ändå ett av världens högsta skattetryck i världen. Inga riktiga rejäla nedskärningar ägde rum. Tvärtom gick satsningarna (läs kostnaderna) för välfärdsstaten uppåt som en raket. Och jag har tidigare nämnt detta på den här bloggen. Göran Hägglund (KD) sa att regeringen Reinfeldt har satsat mer pengar och resurser på välfärden än någon annan regering innan. Och det är den absoluta sanningen! Regeringen Reinfeldt såg till att expandera välfärdsstaten. Det har aldrig satsats så mycket pengar på skola, vård och omsorg som under Reinfeldts regeringsperiod.

Vi bör även komma ihåg att det var Reinfeldt som störtade Bo Lundgren och skapade de Nya Moderaterna. Och de nya moderaterna skulle inte längre utmana och angripa välfärdsstaten. De skulle tvärtom förvalta Sossarnas verk. Det är i praktiken arvet efter Reinfeldt.

Reinfeldt öppnade upp för en stor invandring som i praktiken inneburit att vi kanske aldrig mer ser Moderaterna regera utan att på något sätt kompromissa med SD eller ingå i en bred 7-klöver regering. The Manchurian Candidate (Fredrik Reinfeldt) har bara saboterat och förstört för Moderaterna och borgerligheten.

Detta kan också förklara varför Reinfeldt inte blev vänsterpartist. Han blev moderat istället och förstörde partiet inifrån, förmodligen för all framtid. Och då kommer vi in på ytterligare ett element. Och det är de så kallade svenska libertarianerna.

Jag kan nämna två framstående svenska libertarianer som förespråkat massinvandring som ett exempel. Det är Fredrik Segerfeldt och Johan Norberg. I många ämnen är dom här två väldigt bra. Väldigt duktiga och väldigt kunniga. Jag älskar Segerfeldts attacker mot kulturvänstern och hela konceptet med presstöd till alla PK-tidningarna. Och Norberg skriver oftast riktigt bra kritik mot Riksbanken och den penningpolitik som drivs i Sverige. Men när det gäller invandringen är dessa herrar helt ute och cyklar.

Samma sak skulle man kunna säga om MUF på 80-talet. En radikal nästan anarkokapitalistisk gäng, ledda av Ulf Kristersson. Som förövrigt idag är arvtagaren efter Anders Borg inom Moderaterna. I det här libertarianska gänget drevs man av ett avsky mot Sossesverige. En avsky som även jag delar. Och en avsky som jag även har mött personligen med en hel del svenska liberaler som jag haft bekantskap med. Denna avsky är fullkomligt förståeligt. Problemet är att många av dessa liberaler/libertarianer har gått på en myt. Och de har gjort sig själva till Sossarnas marionetter på ett för dem mycket olyckligt sätt.

De började hata Sverige. Sossarna lyckades förknippa Sverige med Socialism och Socialdemokratin så pass mycket att svenska liberaler/libertarianer till sist valde att köpa Sossarnas berättelse om Sverige. Och jag tror att mycket av det här har med indoktrineringen via skolväsendet att göra. Något som Sossarna redan satte igång via 1946 år Skolkommission, då Sverige införde den östtyska skolmodellen (Die Einheitsschule). På det sättet har Sossarna kunnat ta ifrån svenskarna, och även liberalerna deras historia, deras berättelse om Sverige.

På 1800-talet inledde Sverige en enorm tillväxt tack vare liberala reformen inom ekonomin. Det var dessa reformer som skulle öppna upp för svenskars innovationer. Detta kombinerat med en gammal konservativ luthersk arbetsetik ledde till en långsam men ändå kraftig ekonomisk utveckling som skulle med tiden höja levnadsstandarden för alla svenskar. Under 1900-talet lade sedan Sossarna en blöt filt över det hela. Och mjölkade ur allt de bara kunde. Vilket till sist skulle kulminera i det oundvikliga 90-talskrisen och en klar ekonomisk försämring för Sverige. Något som Sverige egentligen fortfarande inte återhämtat sig ifrån ännu.

När Sossarna lyckades få svenska liberaler och libertarianer att förknippa Sverige med socialism och sosseri, så vände sig det här gänget, med MUF i spetsen, mot internationalismen. De var starka anhängare av EU och globalisering. Sverige hade ingen historia, ingen betydelse. Sverige var av inget värde längre för dessa liberaler.

Problemet var att de förväxlade Sossesverige med det riktiga Sverige. De blandade ihop den svenska Sosse-Staten med folket (svenskarna). Härmed kom en form av självhat och förakt mot svenskar och Sverige.

Kanske liberaler och libertarianer kan dra lärdom av att aldrig mer förväxla Staten med folket. Och att erkänna att människorna inte bara är tomma skal (tabula rasa) som kan fyllas i med vad som helst, utan att folket har en kultur, en historia och en tradition. Något som faktiskt är värt att bevara. Att ett hus måste ha väggar, så att inte taket rasar. Att svenskar även har många positiva egenskaper. Något som svenskar har, inte på grund av sosseriet, utan snarare tvärtom TROTTS sosseriet. Ett arv som svenskarna har kvar från tiden innan socialismen lyckades etablera sig i landet.

De stora förlorarna av massinvandringen är de borgerliga. De flesta invandrare som kommer till Sverige numera röstar 10 fler gånger på Sossarna än på de borgerliga. Många invandrare är värdeliberaler, men även de som inte är det, röstar på vad som kommer att ge dem mer i plånboken för minsta ansträngning. (Därför tror jag också inte att det är islamisterna som utnyttjar socialisternas godhet, utan tvärtom socialisterna som via deras sociala ingenjörskonst utnyttjar islamisterna).

De flesta invandrare idag kommer från en civilisation som historiskt sätt varit en diktatur eller ett kungadöme (och då snackar vi inte ens om några upplysta despoter). Invandrare utanför västvärlden kommer tyvärr att ta med sig mer tyranniska ideal. Vilket naturligtvis kommer att gynna vänstern och inte högern i Väst. Mönstret är tydlig i hela Europa, och även USA.

Om liberaler och libertarianer är intresserade av att försvara de värden som gjorde den klassiska liberalismen möjlig, så måste de faktiskt inse att vår västerländska kultur har ett unikt värde, och att den är värt att försvara. De kan inte fortsätta att betrakta individer som om de vore tomma skal, utan kultur, historia och traditioner. Då blir de ett lätt bytte för socialisternas kulturrelativism och nedvärdering av den västerländska civilisationen.

Som tur är, har många libertarianer på internationell nivå faktiskt börjat inse fakta. Men här i Sverige verkar de mest högljudda libertarianer inte inse att massinvandringen bara kommer att göra socialismen och i synnerhet ofärdstaten starkare och mer tyrannisk än någonsin tidigare.

GS, MK-Ultra.

Det tokiga landet Sverige.

Sverige är ett nordiskt Kina. 

Första månaden år 2014 är inte ens klar i ankdammen Sverige. Men det mesta man läser är häpnadsväckande. Jag känner just nu bara för att skriva av mig lite. Jag hävdar att Sverige sedan åtminstone 80-90 år har varit ett fängelse. Idag är det ett fängelse fylld med galna dårar. Det är ett vansinnes experiment. Och utifrån denna ofärdsstat, plockar eliter fram sina främsta galningar för att styra internationellt. (Margot Wallström, Birgitta Ohlsson, Cecilia Malmström, för att ge några exempel).

Progressivismens progressivism. Jag minns fortfarande hur SvD slog upp med stora rubriker då Cameron var på besök i Sverige, "Välkommen till Sverige, landet där Staten gör människan fri" (eller något i den stilen). Ja Sverige har ett mycket gott anseende bland globalister. Inom jesuit-kontrollerade Legatum Institute, hamnar Sverige (och de nordiska länderna) på topp när det gäller rankningen av "världens lyckligaste folk". Vilket självklart är sk*tsnack. Alla som varit utomlands brukar kunna konstatera detta faktum. Men utgångspunkten för de elitistiska eliten, är inte att människor ska få vara fria och äga sin frihet, utan att det är någon annan, en institution, en byråkrati, en Stat, som gör dem fria och lyckliga. Detta är egentligen en falsk bild av frihet. Det är i själva verket ett fängelse, som jag tidigare nämnt.

Författaren, Michael Booth, som är aktuell med sin nya bok Scandinavian Miracle. Han beskriver Sverige klockrent i en artikel i engelska, The Guardian.

"Sverige har kunnat blomstra ekonomiskt tack vare sin särskilda variant av modernism, som tyglar friheten, undertrycker oliktänkande i samförståndets namn och som verkar fast besluten att bryta banden mellan hustru och make, barn och föräldrar. Man kan se det som ett nordiskt Kina". 

Med dessa ord, lyckas Booth sammanfatta dagens Sverige på det absolut klaraste sättet. Sverige är idag familjefientlig, åsiktsförtryckande och kanske fram för allt, frihetsfientlig.

Public Service via SVT tar upp Booths artikel i en kort notis. Där är dock Statlig media noga med att lyfta fram kritiska anonyma kommentatorer (som de i vanliga fall brukar avsky och stämpla som näthatare). Anledningen de lyfte fram vissa av dem, var så klart för att de var kritiska mot Booths beskrivning av Sverige. Public Service förnekar sig aldrig.

Sluta med propagandan! 

För att ge fog för att det som Booth säger är sanning, så vill jag plocka fram Exhibit A. Marika Formgren. Sveriges kanske enda ledarskribent som ens kan komma i närheten av att kunna uppfattas som konservativ på riktigt.

Innan året 2013 tog slut, skrev hon ett uppmärksammad blogginlägg, där hon gick till attack mot Bonniers skampanj mot oliktänkande. Efter att ha publicerat den artikeln förstod hon att hon inte skulle få jobba kvar som ledarskribent. På sin blogg förklarar hon nu, förvisso att hon inte fick sparken, men att hon självmant valde att avgå, detta då det var väldigt lågt i tak vad gäller debattklimatet i Sverige. I en längre artikel som idag publicerades i Axess förklarar hon:

"Jag har själv kallats in till och fått veta att jag har "skrivförbud vad gäller integration, invandring, feminism, jämställdhet och familjefrågor", eftersom jag inte "ligger i den liberala mittfåran". När åsikter som avviker från den statliga normbildningen leder till att ens försörjningmöjligheter hotas har man två val: att anpassa sig eller protestera mot en kastrerad tankefrihet." 

Så vackert sagt, men samtidigt så oerhört smärtsamt. Att detta ska få pågå i mitt älskade Sverige. Marika Formgren är långt ifrån första fallet som så uppenbart belyser åsiktsförtrycket i Sverige. Eller måste jag påminna om Ingrid Carlqvist? Så här skrev hon efter att ha fått sparken som chefredaktör för Villaliv år 2009, efter ett uppmärksammat blogginlägg, där hon skrivit kritiskt om rättssäkerheten för pappor i Sverige.

"Kan en journalist förlora jobbet i Sverige på grund av sina åsikter? Svaret är ja." 

Det är första raden i artikeln, och det säger egentligen tillräckligt. Men för just Ingrid Carlqvist var det dubbelt upp som gällde. För senare, år 2011, skulle hon skriva kritiskt om islamiseringen av Sverige. Den artikeln skulle innebära att hon senare fick sparken från tidningen Barometern. Så här skrev hon i ett senare blogginlägg om detta.

"Jag har själv, ännu en gång, fått erfara hur totalt förbjudet det är att kritisera islamiseringen som följer i spåren av multikulturalismen. Efter en enda krönika i Barometern (som de förövrigt tyckte var jättebra) fick jag sparken." 

Ingrid Carlqvist fick så klart nog. Hon bestämde sig för att starta eget. Kanske Marika och Ingrid kan komma bra överens och göra något tillsammans. De är två svenska journalister av ett sällsynt virke, som vi behöver mer av i Sverige.

Bisnode vs LexBase. 

En linje har dragits i sanden. Åtminstone i Sverige. Definitivt under januari år 2014. Detta kanske kan ses som en del av den tyvärr ständigt ökande polarisering som sker i landet. Folk tvingas till slut välja sida. 

De flesta har väl hängt med i Bonniers åsiktsförtryckande skampanj mot oliktänkande. Där hade den vänsterextrema Researchgruppen åsiktregistrerat över 6000 politiska dissidenter, i samarbete med Bonniers. Av dessa hade 400 identifierats. Och nyligen fick de ett brev från kreditupplysningsföretaget, Bisnode (som också ägs av Bonniers), där det stod att den Researchgruppen-kontrollerade, Seppuku Media, hade begärt ut kreditupplysningar om dessa 400 identifierade individer. 

Inte nog, med dataintrång, olaga åsiktsregistrering och förtal. Nu måste alltså politiska dissidenter även terroriseras, genom att ett nätverk av terrorister med starka förbindelser till våldsamma vänsterextrema bolsjeviker, även får uppgifter om dem via kreditupplysningen. Nu kommer Datainspektionen att titta lite närmare på detta. Återstår att se om det blir något av det. 

Men jag lyfter upp detta nu för att det även pågår en annan debatt, mycket likt denna, parallellt till denna, men från en helt annan synvinkel. Och på motsatt sida denna gång finner vi the usual suspects. 

LexBase lanserades i veckan. En hemsida som hade samlat uppgifter som redan är tillgängliga för alla som orkar ta sig till tingsrätten för att begära ut dessa uppgifter. Det enda som LexBase gjorde, var att återpublicera information som redan är offentlig och tillgänglig för allmänheten. Det LexBase gör är alltså fullt lagligt. Och om något fel uppstår, så är det inte LexBase fel, utan det svenska rättsväsendets fel, då LexBase endast återpublicerar, det som redan finns tillgängligt via vår rättsväsende. 

Trots detta, har i stort sätt hela etablissemanget gått till total attack mot LexBase i ett vansinnesutbrott. Aftonbladet använder ungefär samma argument som, dem som vill lägga locket på för STASI-arkiven, alltså att "oskyldiga kan drabbas". Advokatsamfundets stora häxa, Anne Ramberg, (ni kan läsa mer om henne här) går också hon till attack mot LexBase genom att kalla den för "förskräcklig", "missbrukande av grundlagsrättigheter" och hänvisar till så kallade "etiska regler". (Återigen denna "normbildningen" som Marika Formgren hänvisade till). 

En annan som också vill hjälpa till att sänka LexBase är "professorn" Mårten Schultz, som samarbetar mycket nära med Robert Aschberg och hans Researchgrupp. Vilket sammanträffande! Som sagt så har en linje dragits i sanden. Den här gången är det etablissemangets tur att bli upprörda dock. 

LexBase har fått utstå hackerattacker, personliga hot och tillslut stängts ner av hostingsidan, Bahnhof. Tydligen så var många kriminella upprörda över detta. Många kriminella invandrare och invandrargäng avslöjades. Invandrares överrepresentation överlag kunde tydligt påpekas. Många vänster människor och vänsterfamiljer kunde också pekas ut. Det var helt enkelt för mycket sanning som kom ut. Och nu handlar det om DÖMDA brottslingar, utifrån uppgifter som redan är tillgängliga för allmänheten enligt offentlighetsprincipen! 

Nils Funcke, Sveriges kanske siste kämpe för yttrandefrihet, tillbakavisar just mediernas argument gällande tillgängligheten av dessa känsliga uppgifter. 

"Det centrala för mig är att allmänna handlingar ska vara tillgängliga. Det är hur vi använder dem som ska begränsas. Det finns redan lagar som kan användas med fördel som brottsbalken, men även PUL." 

Dessa är alltså uppgifter som SKA finnas tillgängliga för allmänheten. Och som jag tidigare nämnt, om något fel finns, så är det inte LexBase, som gjort felet, då de endast återpublicerar det som redan finns! Då är det rimligen det svenska rättsväsendet som borde få sig en (eventuell) anmälan om förtal, alltså INTE LexBase.

Jag är oerhört besviken på Kristoffer Hell, som tydligt nu tagit ställning emot offentlighetsprincipen, yttrandefriheten, och för censur, och till och med för det så kallade "utgivningsbeviset", alltså att bara etablerade medier och vissa med tillåtelse att publicera info, ska få göra det, genom en namninsamling mot LexBase. Kristoffer Hell, vill ju uppenbarligen lägga locket på att kriminella Sossar och invandrare hängs ut. Då man på LexBase kan söka på folk via namn.

LexBase har följt de regler som finns. De har inte brutit mot några lagar. Om felaktigheter finns, så är det tingsrättens fel, LexBase endast återpublicerar uppgifter som redan ska vara tillgängliga för allmänheten enligt offentlighetsprincipen, precis som Nils Funcke påpekat.

Skillnaden är att man nu på kort tid, kan göra ens egna sammanställningar. Som många tidigt kunde påpeka, en kraftig överrepresentation av invandrare, eller att kriminalitet verkar finnas i släkten för en del Sossar och vänsterpartister. Därav reaktionerna, därav etablissemangets skräck, därav smutskastningen, därav hoten, därav hackerattackerna, och därav avstängningen. Kristoffer Hell har valt samma sida som Mårten Schultz, Anne Ramberg, Robert Aschberg, Bonniers, Aftonbladet, och övriga etablissemang. Och "normbildningen" som Marika Formgren pratade om, vann igen. Denna gång med Kristoffer Hells fulla stöd. Värst av allt, kanske Kristoffer Hell, hjälper etablissemanget att helt dribbla bort offentlighetsprincipen.

Avslutningsvis, vill jag jämföra Bisnode-fallet, med LexBase-fallet.

Bisnode-fallet, som är en skandal som heter duga, har fått noll uppmärksamhet i media. Verkligen noll! Detta i sig är en skandal för sig. Människor som aldrig blivit dömda för något, ska både hängas ut och få sina privata uppgifter registrerade hos en våldsbenägen grupp, men det har varken nyhetsvärde, eller är ens problematiskt, enligt de etablerade medierna. Det är locket på som gäller. I deras ögon är dessa dissidenter endast ett gäng "rassar", och därför har de inga rättigheter eller friheter. De har ju begått tankebrott. De har brutit mot Statens "normbildning".

I LexBase-fallet, där faktiska dömda brottslingar ENDAST från de senaste 5 åren, fanns med, blev det helt plötsligt kontroversiellt. Detta trots att LexBase spelade genom spelreglerna. Men här blev det stora rubriker. Här kom upprördheten i ankdammen från etablissemanget.

För många sanningar får inte komma fram. Och de som yttrar sanningar, dom ska inte få ha några rättigheter eller friheter. Dessa ska inte beskyddas utan hängas ut, endast dömda kriminella ska beskyddas.

PS: Jag är förbannad när jag skriver detta!

Nu kan Staten beslagta dina barn innan de hunnit ur livmodern!

Ett uppmärksammat fall från i våras. 

OFÄRDSSTATEN. Det stormar i England nu då det avslöjats att myndigheter såg till att söva ner en gravid italiensk kvinna för att genomföra ett kejsarsnitt. Så kunde de beslagta fostret från kvinnan som de ansåg skulle vara en olämplig mamma.

Det handlar om en hemlig domstol som upprättades av de socialdemokratiska Labourregeringen 2007. Vanliga domstolar, politiker eller ens myndighetspersonal kan få tillgång till uppgifterna som denna hemliga domstol har. Den här typen av verksamhet har de sysslat med sedan hösten 2007 i England, där de beslagtagit barn från deras föräldrar.

Men för första gången skedde detta med en utländsk medborgare. Den italienska kvinnan hade inte begått några brottsliga handlingar. Hon var i England för att hon skulle börja jobba. Men eftersom hon var tvungen att ta mediciner för en sjukdom ansåg denna hemliga domstol att det var i deras rätt att beslagta fostret direkt från kvinnans livmoder, innan hon hunnit föda barnet. Att Staten ingriper på det här sättet bör också ses som unikt.

Kvinnan har sen tidigare två barn. Och eftersom hon har denna sjukdom kan hon inte ta hand om dem. Det är istället barnens morföräldrar som har hand om dem. Nu har dock domstolen förbjudit myndigheter från att skicka den nu 15 månader gamla bebisen till Italien. Kvinnan får inte ens träffa sitt barn. Den ska istället adopteras till en familj med ingen relation till den italienska kvinnan.

Tidigare i år, i ett uppmärksammat fall, bestämde den hemliga domstolen sig för att sätta Wanda Maddocks i fängelse för att ha försökt hämta hem sin far från älderomsorgen för att hon skulle kunna ta hand om honom hemma istället. Hon fick sitta i fängelse i fem månader utan någon rättsprocess, och även utan att veta varför hon blev fängslad.

Jämfört med det, så är så klart det här senaste fallet extraordinär. Dels för att den italienska kvinnan inte ens hann föda barnet innan den plockades bort av myndigheterna. Men också för att hon var inte en engelsk medborgare. Kanske även svenska kvinnor ska akta sig från att sätta sin fot i England om de är gravida.

Nu vädjar kvinnan till brittiska myndigheter att inte adoptera bort sitt barn till främmande. Hon har fått allmänhetens stöd, och även politiker har reagerat starkt och kommer att ta upp fallet i Parlamentet.

Ett annat uppmärksammat fall, där denna hemliga domstol beslagtaigt barn, är den med Nigel Cooper. En engelsman som arbetat för NATO i Belgien. I följande intervju berättar han om hela processen.

BBC, Daily Mail.

Socialister förfasas över Moderats kritik av ofärdsstaten.

Efter en dokumentär från Public Service intervjuades moderaten Jessica Polfjärd (M) som sitter som ordförande för Moderaterna i Riksdagens arbetsmarknadsutskottet. Dokumentären handlade om arbetslinjen och arbetslösheten. Men kontroverserna hade inget med det att göra. Polfjärd nämnde nämligen något som är ytterst kontrovetiellt i socialistiska Sverige.

- Vi får ett bättre samhälle om omsorg sköts solidariskt av anhöriga än om omsorgspersonal avlönas, sa Polfjärd till SR. Denna citat skapade ramarskri bland socialisterna i sociala medier. Och Sveriges kanske mest etablissemang-vänliga socialistiska blogg, Alliansfritt Sverige, kände att de var tvungna att ta upp hennes uttalande och förklara varför de ansåg att hon hade så fel.

De radar upp sina tre anledningar till varför vården inte skulle kunna lösas frivilligt och solidariskt av anhöriga. Det hela är baserad på socialistiska idéer om att göra människan mer beroende av Staten för omsorg, att familjens betydelse förminskas och att människan blir mer enfaldig i sin kunskap.

Gällande kunskap så brukar jag ta upp hur svenska kvinnors kunskap om mödravård försämrades av att Per Albin Hansson införde en socialistisk och statligt styrd mödravård. Efter någon generation försvann kunskapen hos svenska kvinnor, då den centraliserades bland de bildade som då skulle sköta omsorgen. Visst, där kunde man finna sina fördelar. Men befolkningen blev efter en generation, mindre kunnig, och mer beroende av Staten för att klara av omsorgen/vården.

Familjens betydelse förminskades också då den Statliga vården expanderade under mitten av 1900-talet. Individen "befrias" av Staten från familjen. Ett mycket lömskt sätt att bryta ner familjen och dess betydelse och ersätta den med Statens så kallade "solidaritet", där Staten med våld tar från en för att finansiera någon annan.

Jessica Polfjärds definition av solidaritet, är den enda sanna solidariteten, baserad på familjen och frivillighet, och inte den socialistiska varianten baserad på tvång och våld. Kom ihåg att socialism och Statlig vård och omsorg handlar om kontroll, centraliserad kontroll. En familj där alla tar hand om varandra och är oberoende av Statens alla erbjudanden, är också svårare att manipulera. Därför är starka familjer ett stort problem för Staten.

SR, AS-blogg.

Fackfascisterna redo att sänka Sverige med skattehöjningar, statsskuldsmål och ökade utgifter.

Daniel Suhonen, fackfascisten som vill att Sverige ska satsa på ett "statsskuldsmål" istället för ett överskottsmål. 

Socialisterna längtar till makten så det gör ont. Men läget just nu börjar allt mer likna den från 1981. Alltså ett år innan Sossarna återkom till makten. LO satte då hårt press på Sossarna att föra en företagarfientlig, familjefientlig, kollektivistisk politik. Idag har dock alla de mäktigare fackföreningar i Sverige en mäktig tankesmedja, som agerar som en lobbyorganisation för att "klämma åt de onda kapitalisterna" (läs vanliga svenska löntagare).

Denna mäktiga tankesmedja med namnet Katalys, publicerade igår en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter. Den fick uppmärksamhet av helt olika anledningar. Dels alla sosse-zombies som höll med artikeln, men även alla kritiker som nu lär fråga sig hur man kan skriva på sitt eget namn under en så korkad artikel.

Daniel Suhonen är boss över denna vänsterextrema tankesmedja, och är annars krönikör i olika vänsterextremistiska tidningar. Han har starka kopplingar till Socialdemokraterna och bjuds oftast in av Public Service för att kommentera den svenska vänstern. Han agerar som en presure group för att föra Socialdemokraterna närmare gamla VPK. Observera de klassiska röda fanorna vid Suhonens sida på bilden ovan.

Nu föreslår Katalys rejält höjda skatter för att Staten ska satsa på klimatetbluffen (läs Agenda 21). De föreslår en skattehöjning med 266 miljarder kronor (eftersom sossar vet bäst vart dina pengar bör gå). Och förutom alla ökade utgifter för mer massinvandring, mångkultur, feminism och klimatbluffsmål, så ville de också ha ett "statsskuldsmål" istället för ett överskottsmål som vi har idag.

För några veckor sedan fick vi följa USA diskutera en eventuell höjning av skuldtaket. Här i Sverige vill vissa alltså ha ett "skuldmål"! Jag vet, det låter bisarrt, men det är inte första gången vänsterdårar kommer fram med förslag av den här sorten. Kanske LO hinner pånytt med sina krav om löntagarfonder också. Det skulle i så fall komplettera 1981 känslan över det hela.

Katalys vansinniga förslag var så klart inte riktade mot den nuvarande regeringen. Utan detta handlar snarare om en signal om vad en eventuell Löfven regerng kommer att innebära för Sverige. Jag fruktar att vi kommer att få uppleva det värsta först efter valet nästa år.

DN.