Kommentaren som slank igenom rubrikerna.

Första TV-debatten sedan valet 2014.

I söndags var det dags för den första TV-debatten sedan valet 2014. Jag ville gärna kolla igenom hela debatten några gånger innan jag skulle kommentera detta. Det var allt som allt en ganska tråkig debatt med ganska förutsägbara utspel från samtliga partiledare.

Rubrikerna fylldes dagen efter av Åsa Romsons (MP) "Auschwitz"-uttalande. Ja hennes utspel var så klart helt orimligt. Men efterspelet till den var också minst lika orimlig. Bilderbergaren, Bertil Torekull, krävde hennes avgång.

Av någon anledning verkar många ha missat att Åsa har en tendens att ständigt säga en hel del märkligheter. I somras hetsade hon mot Sveriges alla vita, heterosexuella, köttätande, manliga, biltrafikanter. Så att det här uttalandet skulle få så oproportionerligt starka reaktioner är minst sagt märkligt.

Men det var ett annat av Åsas alla uttalanden under denna debatt som jag själv fastnade för, och som för mig blev den enda höjdpunkten för hela debatten. I början på del 2 av debatten skulle vapenexporten diskuteras. Åsa Romson och Jimmie Åkesson (SD) skulle inleda en kort duell som ganska snabbt avbröts av programledaren Anna Hedenmo (som under debatten var väldigt ivrig till att avbryta diskussioner).

Åsa påpekade mycket riktigt ut hyckleriet i att Sverige å ena sidan talade sig varm om "mänskliga rättigheter", samtidigt som man exporterade vapen till bland annat KSA som flera gånger brutit mot de olika regler om "mänskliga rättigheter" som fanns.

Åkessons svarade då med att peka ut ytterligare ett hyckleri, men som man sällan får höra i den svenska debatten. Åkessons säger "... å ena sidan är vi en "humanitär stormakt" som det så fint heter idag, samtidigt som vi skickar trupper som är ute och krigar i olika krigshärdar. Det är samma dubbelmoral."

Åsa svarar då med att säga att Åkesson har fel, och att dessa trupper är där för att "skydda befolkningen" på FN-uppdrag. Och just precis när debatten kanske var på väg att bli en intressant duell mellan Åsa Romson och Jimmie Åkesson, kommer Anna Hedenmo in, avbryter, och ger ordet till Jonas Sjöstedt (VPK).

Det som Åkesson angrep och Åsa försvarade var krig med "humanitär" motivering. Det här är en oerhörd viktig diskussion som måste föras, men som SVT verkar inte vilja ha.

Kriget mot terrorn dog i och med att George Bush d y och hans NeoCons förlorade makten 2009. Istället blev kriget mot terrorn en inre angelägenhet. Obama riktar sina främsta insatser mot "terrorism" mot den inhemska befolkningen. Samma utveckling har vi sett inte minst i EU. Utrikespolitiken ersattes istället av Zbigniew Brzezinskis krig med "humanitära" förtecken. Det var det som ledde till Västs insats i kriget i Libyen 2011. Via media hetsade man mot Khadaffi och krävde en militär insats i Libyen. Att bekämpa terrorn, var alltså inte längre motiveringen, nu handlade istället om att agera "humant" genom att bomba bruna länder till lydnad.

Denna attack mot Libyen ledde till dagens läge, där ISIS håller på att etablera sig, med ett uttalat syfte att utnyttja flyktingströmmarna för att få sina celler att ta sig till EU.

Idag finns svenska trupper i Mali, Irak, Afghanistan, Kongo, Bosnien, Somalia och Kosovo (+ inofficiellt i Ukraina). Sverige finns militärt där den inte har något att göra. Samtidigt som försvaret av det egna landet är nästintill obefintlig.

Det intressanta med Åsa Romsons uttalanden är att här framgår det klart och tydligt att MP är ett krigsparti. Så sent som i valet 2010 krävde MP ett tillbakadragande av svenska trupper från Afghanistan. Men under Bodil Ceballos såg man till mjuka den linjen hos MP, redan under förra mandatperioden. Men idag har alltså MP svängt helt. Krig är numera motiverat enligt MP. Afghanistan, Irak, ja allt, så länge motiveringen är att det är en "humanitär" insats, för att "skydda befolkningen".

Svängningar går fort utan att man märker det.