 |
| Angela Merkels smutsiga kamp mot AfD. |
* Tyskland ångrar repatrieringen guldet. USA behöver inte visa upp att de har något.
* Merkel gjorde ett taktiskt drag (en bluff) tillsammans med Bundesbanken för att sänka AfD.
Ovan ser ni Alternative für Deutschlands (AfD) reklamfilmer inför det tyska valet 2013 respektive EU-valet 2014. De senaste åren har AfD varit ett rejält hot mot Merkels hegemoni som Tysklands starka kvinna. Detta märktes främst inför det tyska valet 2013.
Redan i början av 2013 deklarerade då den tyska Bundesbanken att de ville ha tillbaka sitt guld från USA. Detta sågs som en framgång för guldrepatrieringsrörelsen i Tyskland. förvisso, hade de länge haft påtryckningar för att repatriera Tysklands guld. Men det var först då AfD tog upp frågan i sin politiska plattform som Merkel kände sig hotad. Den här aspekten har medierna faktiskt lyft fram.
Men sanningen är att det var inte bara Merkel som såg till att köra denna bluff för att rädda sin maktposition. Faktumet är att Bundesbanken själv gynnas av att guldet ska få vara kvar i USA och London. Manipulationen av marknaden som Deutche Bundesbanken gynnas av, kan inte ske med det tyska guldet på hemmaplan i Frankfurt. Jim Rickards förklarar detta tydligt då Peter Schiff intervjuade honom, i videon längst ner. Det var alltså inte bara Merkel som bluffade för kortsiktiga politiska poäng, utan även Bundesbanken för sina egna syften.
Merkel hade å sin sida hela den politiska apparaten på sin sida mot AfD. Här ett exempel kring hur media försökte göra likhetstecken mellan AfD och NPD. Och hur man försöker stämpla AfD som ett "högerextremt" parti, pga sina kulturkonservativa ställningstaganden i politiken. De tar även upp hur representanter för partiet twittrat ut kritiska inlägg mot så väl mångkulturen som islamiseringen. Partiledaren Bernt Lucke framhåller att partiet tar avstånd från både vänsterextremism, så väl som högerextremism, men massmedia i Tyskland fortsätter att stämpla partiet med anklagelser om "högerextrema tendenser".
Till slut kom valresultatet. Och det blev en stor framgång för Merkel som lyckades hålla stången mot AfD och Bernt Lucke. AfD fick endast 4,7% vilket inte räckte för att ta sig in i Bundestagen.
Men kampen fortsatte mellan Merkel och Lucke, för EU-valet var bara några månader längre fram. Under tiden misstänkte den tyska guldrepatrieringsrörelsen att Bundesbanken ljög om att de redan fått in första delen av guldet från USA. Detta borde inte förvåna någon, då USA inte har guldet. Och det är numera avslöjat att Bundesbanken bluffade om det hela. Så guldrepatrieringsrörelsen hade nog ändå rätt i sin misstanke.
Sedan kom EU-valet 2014. Här klarade Merkel inte av att hålla stången mot AfD. Kritiken mot Euron i Tyskland har nu vuxit sig så pass starkt att AfD till slut lyckades ta sig in i EU-parlamentet med hela 7 mandat.
Men strax efter EU-valet blev det helt plötsligt safe. Nu kunde både Merkel och Bundesbanken deklarera att de inte längre behövde guldet tillbaka från USA. De skickade tillbaka det guldet, som de hävdade att de hade fått, och de ville inte längre ha det tillbaka. De trodde nämligen på att USA kunde ha hand om tyskarnas guld.
Detta är så klart en dunderbluff som heter duga. Att Bundesbanken deklarerar detta strax efter EU-valet är för att Merkel inte längre är hotad på något sätt politiskt längre. Valet 2013 och EU-valet 2014, låg relativt tätt inpå varandra. Två starka nederlag skulle ha kostat Merkel dyrt. Merkel behövde en bluff för att kunna lugna högerfalangen inom sitt eget parti. Och de gick tyvärr på det.
Nästa tyska val blir år 2018. Och nästa EU-val blir 2019. Och det är långt kvar tills dess. Politiker vet att väljare har väldigt korta minnen. Och vilka frågor som blir avgörande i framtiden, och hur läget ser ut då kan vi så klart inte veta nu. Då är förmodligen frågan om det tyska guldet som bortblåst.
Se gärna hela intervjun som Peter Schiff gjorde med Jim Rickards i somras. Många relevanta detaljer som tas upp i den dryga halvtimmes långa intervjun.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar