En tuff helg.

I helgen hade Sverigedemokraterna sina landsdagar. Och media lyckades faktiskt överträffa sig själva i SD-hat. Det var en helg av ständiga krigsrubriker. Verkligen svårt att beskriva tycker jag. Man tycker att man ska bli van någon gång, eller att någon gång måste väl de väl ändå lugna ner sig. Men nej, istället ökar de tempot och trycket. Det är nästan som att de försöker sätta ett hårt psykologiskt press över SD. 

Som ni ser oven så betedde sig Public Service som idioter. De var endast intresserade av att diskutera partiets nolltolerans. DN värmde upp inför landsdagarna med flera artiklar i rad som koncentrerade sina attacker mot Kent Ekeroth. Sen när väl landsdagarna hade hunnit komma igång, hade Expressen sitt stora avslöjande. Jimmie Åkesson hade uttryckt sin skepsism mot homolobbyismen och en del översexuella sodomiter. Tidningen gav den socialdemokratiska sodomiten, Jonas Gardell, fritt spelutrymme för att spy ut sitt hat mot SD. Sen var det Aftonbladets tur. Då hade man fått tag på en två år gammal opublicerad insändare, som inte ens skrevs av den som anklagades för att ha uttryckt sig förklenande om bedragande blufflyktingar. 

TV4 körde på ungefär samma race som Public Service, fast inte i närheten lika amatörmässigt. DI publicerade en del hatartiklar de med. SvD hade någon artikel där de försökte rada upp SD:s svaga punkter. Sanna Rayman skrev dock en hyfsad krönika. Något som definitivt inte kan jämföras med Lena Melin på Aftonbladet, som varje dag kände sig tvungen att spy ut sitt hat mot SD. Med en överlägsen ton försökte hon på ett mycket korkat sätt förklara hur vilseledda alla SD:are var. David Baas publicerar en artikel där han utvecklar att han inte riktigt förstår hur SD kan fortsätta att växa trots alla skandaler. (Tobbe från Tobbes Mediablogg har en riktig bra respons till den artikeln). 

Under tiden passar EXPO på att publicera en rad läckor. Läckor som egentligen inte sa så mycket. Endast att SD tyckte uppriktigt att det var jobbigt att utesluta en del ur sina egna gräsrötter. Konstigt nog ger de en helt annan bild än den som MSM försöker visa, om att ledningen skulle vara grymma mot gräsrötterna. Lyssnar man igenom läckorna framkommer det tydligt att partitopparna inte tycker att det är särskillt kul. Willy Christiansson som hade visat sitt skepsism mot sodomiter, var ett gränsfall, som de upplevde som beklagligt. 

PK-media avslutade det hela med dunder och brak i SVT:s Agenda. Inte en enda fråga om sakpolitik under hela landsdagarna. Alltså under hela helgen. Ja, till och med hela veckan. På morgonprogrammen, fick de ha sina "experter" på morgonsoffan försöka tolka vad SD sysslade med. Det var precis som innan SD hade kommit in i Riksdagen. De pratade aldrig med SD om deras politik, utan endast om SD:s politik. Ty när de väl skulle intervjua Jimmie Åkesson (SD), så handlade det om allt utom sakpolitik. Det ständiga tjatet om partiets nolltolerans och så om vilka SD skulle samarbeta med om de kom in i EU-parlamentet. Vi kan konstatera att svensk journalistik ligger på dagisnivå. Det är så klart tråkigt att Åkesson ska behöva stå ut med dessa idioter. Det märks ganska tydligt att han känner sig ganska uppgiven över situationen. 

Men medias tokiga beteende under den här tuffa helgen, visade att SD har helt rätt i sin beskrivning av verkligheten. Och jag tror att allt fler kommer att börja inse det nu under hösten. SD:s introfilm under landsdagarna var faktiskt klockren! Mycket proffsig. Den ligger i samma nivå som de coola politiska reklamfilmerna från USA. Faktiskt bland det bästa jag sett på länge. Den är den här sortens reklam de ska satsa på under valrörelsen. Jag ska lägga den i nästa blogginlägg, ty den förtjänar en egen plats för sig.